2008-11-27 | 17:34:09
Utmaning: Äta med känslorna
Anna utmanade ju mig som ni kanske minns?
Så, vad är det som sätter igång suget och ätandet hos mig?
Jag är en typisk "känslomänniska" - så för mig behövs egentligen inte mycket för att att ett sug ska sätta igång. Sen är det ju upp till mig om jag väljer att tillåta att suget tar över eller om det är jag själv som tar över.
Jag äter när jag är ledsen, arg, besviken, upprörd eller glad över något. När jag är trött, uttråkad, har PMS och mens. Maten blir som en snuttefilt, den där trösten som jag behöver. Men jag blir ju inte särskilt gladare, mer än för stunden.
Ibland lyckas jag tackla mina känslor och mitt sug genom att tänka på annat, d.v.s. tänka bort "äta något"-tankarna. (Jag har ju genomgått KBT-terapi och lärt mig att vända på negativa tankar, väldigt användbart!)
Så främst försöker jag tänka bort tankarna och suget - det brukar funka bra de flesta gånger.
Andra gånger är det jävligare, och då tillåter jag mig själv att äta. Som exempelvis vid PMS - det är omöjligt att låta bli mat och sötsaker då. Och då blir det mer tillåtet, grejen är ju bara den att suget blir bara värre och värre och värre hela tiden... En del gånger brukar jag sysselsätta mig med något praktiskt - städar, viker tvätt, diskar m.m. Eller så gör jag av med pengar - klickar hem något från Ebay eller Tradera. Hellre något användbart än ätbart!
Många gånger har jag tänkt tanken att gå ut och ta en promenad när suget blir som värst - för att komma bort från allt ätbart, men än så länge har jag bara nått till tanken...
En dag så, kanske...
Så, vad är det som sätter igång suget och ätandet hos mig?
Jag är en typisk "känslomänniska" - så för mig behövs egentligen inte mycket för att att ett sug ska sätta igång. Sen är det ju upp till mig om jag väljer att tillåta att suget tar över eller om det är jag själv som tar över.
Jag äter när jag är ledsen, arg, besviken, upprörd eller glad över något. När jag är trött, uttråkad, har PMS och mens. Maten blir som en snuttefilt, den där trösten som jag behöver. Men jag blir ju inte särskilt gladare, mer än för stunden.
Ibland lyckas jag tackla mina känslor och mitt sug genom att tänka på annat, d.v.s. tänka bort "äta något"-tankarna. (Jag har ju genomgått KBT-terapi och lärt mig att vända på negativa tankar, väldigt användbart!)
Så främst försöker jag tänka bort tankarna och suget - det brukar funka bra de flesta gånger.
Andra gånger är det jävligare, och då tillåter jag mig själv att äta. Som exempelvis vid PMS - det är omöjligt att låta bli mat och sötsaker då. Och då blir det mer tillåtet, grejen är ju bara den att suget blir bara värre och värre och värre hela tiden... En del gånger brukar jag sysselsätta mig med något praktiskt - städar, viker tvätt, diskar m.m. Eller så gör jag av med pengar - klickar hem något från Ebay eller Tradera. Hellre något användbart än ätbart!
Många gånger har jag tänkt tanken att gå ut och ta en promenad när suget blir som värst - för att komma bort från allt ätbart, men än så länge har jag bara nått till tanken...
En dag så, kanske...
1 Kommentarer
Anna:
vad kul att du antagit utmaningen, alltid intressant att höra vad du tycker. Det där med KBT tycker jag verkar intressant, har du något bra exempel på hur man lär sig att vända tankarna? Promenad som antisug kan jag verkligen rekommendera, jag fattar inte varför jag själv inte kör på det, för det har funkat förr. När jag var tonåring brukade jag gå ut och så gick jag precis så fort att jag fortfarande gick men inte sprang, jag kallade det för mina ångestpromenader, eftersom jag använde dem när jag kände mig rastlös, sugen, orolig osv. En rejäl kick får man, motsvarande en chokladkaka nästan.
