2009-12-15 | 09:13:19

Viktchock

Fick ordern av barnmorskan att inte väga mig innan dagen jag ska till henne och det är på tisdag och imorse så tänkte jag att jag bara ville kolla ändå ungefär "vart jag står" speciellt efter helgens julbord och inför måndagen då jag ska träffa sjukgymnasten och sånt....och jag fick tamejfan en chock. Sen förra barnmorskebesöket den 26 november har jag gått upp 5 kg!!!!!!!!!!!!! Hur är det möjligt? hur kan det vara möjligt??????? visst lite julbord och lite julfikor men ändå... jag vet inte vad jag ska göra, det kan ju inte fortsätta så här, jag har 13 veckor kvar till beräknad förlossning, om jag ska fortsätta att gå upp 5 kg varje fyraveckorsperiod så kommer jag att väga 105-106 kg när jag ska in på förlossningen, det vill jag INTE. Jag hade lovat mig själv att aldrig hamna över hundra igen, gravid eller ickegravid, det vill jag inte!!!!! Det blir till att vara ännu mera vaksam på vad jag äter, jag kan ju inte direkt träna pga foglossningen. NU måste jag ta fram den envisa urkraften i mig och börja ladda för målgången av graviditeten...jag släppte nog efter lite för mycket med godis och fika och sånt efter bm-besöket när jag ine bekymmrat mig om vikten, jag tar tillbaka kontrollen nu, ALLT som åker in i munnen ska åter skrivas upp och bokföras och övervägas  (det jävliga är att jag har hela skafferiet fullt av kakor och frysen full i lussebullar, min snälla mamma har bakat och lämnat in och sånt kastar man inte bara ut, inte när någon har stått där och slitit för en. Det blir en prövningarnas tid, men jag måste vara stark och jag får väl bjuda eventuella fikagäster av överflödet). Nu är jag inte bara orolig över vikten, jag är faktiskt på riktigt rädd för vart detta ska sluta...
4 Kommentarer
The Rese:

Angående foglossningen;



Jag hade foglossningsbälte men varje gång jag skulle sätta mig ner så va det i vägen för magen, så jag tog bort det och gav upp. Jag hade fruktansvärt ont i symfysen och satt mest stilla på jobbet. När jag sen var hemma med havandeskapspenning så låg eller satt jag mest.. jag orkade verkligen ingenting. Och så länge jag inte gjorde nåt så kändes det okej med foglossningen.



Men jag använde det efter förlossningen, för jag var osäker på om jag hade delade magmuskler eller inte.. Jag har/hade det inte.. men det skadar ju inte att ha det på sig iaf, det va bara skönt att ha stöd för ryggen. Jag är så klen i ryggen annars eftersom jag är sned i ryggragen, så nu fick man lite extra hjälp att få ryggen sträckt.



Angående vikten;

Jag vet inte om du/ni har fått någon liten bok av er barnmorska.. Men bebisen ökar 27 gram/dag nu.. Så det är inte alls konstigt att du går upp i vikt. Allt är som det ska.. var glad att du går upp i vikt istället. Visst, du kan självklart äta bättre.. men det är Jul nu så ät vad du vill och sen kan du bli nyttig igen. Du ska inte plåga dig själv.. det är bara en siffra på vågen. Bebisen mår bra eftersom du går upp. En som jag skrev med som skulle ha i Mars 2009 gick inte upp nånting.. födde dottern förtidigt och fick bo på BB/sjukhuset i flera månader. Hon va såååå liten, fick se bilder på en bebis med massa slangar och hon vägde inte ens 1 Kg då hon föddes.. Storlek 40 på kläderna var vikta 3 gånger i ben och ärmar.. Hon fyller snart 1 år den lilla tjejen, slutet av December! Tror hon skulle varit överlycklig att gå upp 5 Kg.. ;)



Hoppas jag inte låter elak för det är inte meningen.. men var glad att du går upp och mår hyfsat bra - det viktigaste är bebisen. Jag har precis som du problem med vikten även om det är tvärtom för mig.. Jag skulle också vara överlycklig för 5 Kg just nu.. :) Tror de längre fram att bebisen kommer bli förstor så kan de göra en viktuppskattning och sätta igång dig tidigare eller att det blir kejsarsnitt längre fram.

Jag hade också en period där jag gick upp flera kilo på 1 månad.. men efter det stod det stilla tills han föddes.



Det enda du kan göra är att äta nyttigare och försöka röra på dig så gott du kan.. men nu är det bebisen som är det viktiga! Du får glömma bort siffrorna du ser på vågen och koncentrera dig på att bebisen ska må bra. Efter förlossningen försvinner många kilo..



Se inte vikten som en siffra eller ett problem, se det som att er bebis mår bra och är frisk - det är huvudsaken!!

2009-12-15 | 10:38:28
Anna:

ja men jag är rädd att vikten ska påverka bebisen också, man hör från alla håll och kanter om hur farligt det är att vara gravid och överviktig. Är rädd att få diabetes med mera, men du har rätt, jag kan inte mer än äta bra och försöka röra på mig så gott det går och hoppas på det bästa.



Är lite rädd för att bebisen ska vara jättestor också, har börjat fokusera på hur mycket alla bebisar i födelseannonserna väger och hur långa de är : D fast hellre att den blir stor förstås än att den föds för tidig och är pytteliten.

2009-12-16 | 09:12:22
URL: http://viktigtbeslut.blogg.se/
The Rese:

Du ska inte jämföra dig med andra, då blir du nojjig.. alla människor ser olika ut. Skulle du vara på väg att få diabetes så skulle din barnmorska tala om det.. har hon inte sagt något så är det ingen fara.



Det är farligt att vara för smal och underviktig också.. En annan som jag skrev med som skulle ha i Mars var smal och liten som mig.. bebisen sparkade sönder 2 revben på henne... Hon kunde inte röra sig på flera månader för hon hade så ont vid minsta lilla rörelse.



Tycker du ska göra en viktuppskattning, så kan de se precis vad som väger så och så mycket därinne.. Men om inte din barnmorska föreslagit nåt sånt så tycker hon nog inte att det är någon fara på taket.. Men jag tänkte mest så då slipper fundera på det.



Risken att bebisen får diabetes finns ju iaf för er.. Jag vet att man har extra mycket tankar och funderingar som gravid. Men man kan inte fundera på minsta lilla.. då blir man galen. Med tanke på V´s längd och att jag också är lång.. så borde ju Elias blivit längre än han blev.

Men näe, han blev inga 55 cm som V var då han föddes.. han blev 51 cm som är normalt. Samma med vikten, V vägde en hel del då han föddes och är ganska stor nu också.. så visst hade jag kunnat få lov att klämma ut en 5-kilos klump.. men näe, 3715 gram vägde han och det är också helt normalt.

Så bara för att man är överviktig eller har såna gener behöver inte bebisen bli stor..

2009-12-16 | 09:56:49
Ingela:

Hej Anna!

Jag tror att det är viktigt att våga slappna av och lita på att kroppen fixar det här. Det kommer att gå jättebra! Du kommer att bli världens bästa mamma och kommer att göra allt som är bra för ditt barn och för dig själv därför är jag inte orolig alls för att du går upp i vikt. Faktum är att du SKA gå upp i vikt. Ät nyttigt, ta promenader och framför allt glöm inte bort att njuta lite också. Det är minst lika viktigt för bebisen att mamma myser och är glad och njuter av julmaten. Ta hand om dig vännen!! Kram kram!!

2009-12-22 | 18:11:35

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Vi tog ett gemensamt VIKTigt beslut, att gå ner i vikt för att sedan hålla vikten, men har olika sätt att uppnå målet.

Anna använder sig av ViktVäktarnas program som bas.
Lina genomgick en GBP den 10/2 -09.



Båda har sedan bloggens start 1/1 -08 gjort en viktresa nedåt. Under sommaren -09 blev Anna gravid och fick pausa sin nedåtresa. Under graviditeten gick hon upp 21 kg och efter förlossningen i mars -10 är vikten återigen på väg neråt. Linas vikt tickade stadigt nedåt efter operationen. 11/9 -10 nådde hon sin målvikt, och fokus ligger nu på att hålla vikten. Den 24/11 -10 genomgick Lina en bukplastik.



Vi bloggar om viktens mot - och medgångar, om livet i stort, motion, mat & recept, tankar & känslor.

bloglovin
Start: 1/1 2008
Anna:
BMI:

Start: 1/1 2008
Lina: -72,6 kg (-74,1 kg)
BMI: 23.6 (23.1)