Slut på mardrömsåret
Tänkte försöka komma ut en stund, få lite frisk luft och solljus. Sen vill jag verkligen komma igång och jobba på uppsatsen, måste skriva klart den så att den slutar hänga över mig och så att jag får en vettig chans på de få tjänster som finns.
I natt roade jag mig med att läsa om en gammal bok från tonårstiden. jag går igenom någon slags nostalgiperiod nu då jag bara vill läsa gamla böcker jag läst förut. Boken i natt heter "Klart morsan ska ha nya tuttar" av anika Borgdalen. Den var inte riktigt lika bra som jag mindes den, men den är ju inte direkt skriven för min åldersgrupp :D och jag vet att jag älskade den i högstadiet så som den goda bibliotekarieaspirant jag är så tipsar jag såklart ifall någon tonåring letat sig hit :D
på torsdag ska jag i alalfall till viktväktarna. på något sätt längtar jag nästan dit, för även om jag kan klara av att upprätthålla mina points så känns det svårare och mer löst i konturerna när jag inte varit där och vägt mig och fått lite nya saker att fundera över på mötet.
jag är också lite ur fokus just nu, stressar över uppsatsen och drömmer mardrömmar. det har varit lite som egtt nyår för mig nu. Det har gått ett år nu sen min pappa blev dödsjuk i hjärnhinneinflammation i Thailand och det var starten på hela mardrömsåret när han först var sjuk och man inte visste något, han blev frisk och när han precis blivit frisk så dog min svärfar (dagen efter jag talat med pappa och han verkligen var klar i huvudet igen) och sen kom pappa hem från thailand och på dagen 7 veckor efter det att han blev sjuk i thailand och på dagen 6 veckor efter att min svärfar dog så kom det hit två poliser och ringde på dörren och berättade att pappa hittats död i sin lägenhet. Det visade sig senare att han dött 3 dagar tidigare av obehandlad lunginflammation. Och sen flyttade vi till en ny lägenhet samtidigt som vi skulle ha hand om två dödsbon och innan det var det begravningar osv och så skulle man samtidigt försöka jobba och tjäna ihop sitt levebröd och sörja. Hela året har varit en enda röra och jag har väl aldrig riktigt slappnat av efter det att pappa dog, för när man inte trodde att det kunde hända något mer så hände det, och jag spänner mig för att jag är orolig att det ska hända mer saker (det har redan hänt en hemsk sak till med en närstående), jag undrar när man känner sig säker på livet igen...det har varit mycket död de senaste åren (bland annat två gamla klasskompisar, en gammal ungdomsbekant och flera i samma ålder som man själv "som man visste vilka det var"). jag är glad att det här året har gått slut nu, men årsdagar river upp såren, , staren på mardrömmen den 1/2 och sen kommer det datum på datum som jag helst av allt vill glömma men som vi, jag och min man, alltid kommer att minnas. Det kanske inte är konstigt att man var trött i slutet av året...
Tanken slog mig aldrig när du skrev om din trötthet att det kunde vara sorg och obearbetade känslor bakom, men nu - när du skriver det, så blir det så "självklart". Och jag förstår dig mycket väl att du är trött. Så jag tycker att du ska unna dig massor av lyxig vila när du är klar med din uppsats. Boka in dig på en relaxavdelning, åk på spa, eller köp hem lyxiga produkter och gör hemmaspa! (Det kan du iofs göra redan nu, om inte så se det som ett lockbete tills du är klar.)
Var rädd om dig!
Kramar!
Lina, jag har inte heller tänkt på det. mamma nämnde något, men jag tyckter ju själv att jag ändå mår bra och det gör jag ju jämfört med när allt var som värst, men när jag satt och skrev det här så insåg jag att det ju hänt väldigt mycket.
ja när uppsatsen är klar så ska här lyxas så plånboken blir riktigt riktigt sliten :D