2009-01-31 | 20:56:41

kroppen vill

idag lät jag kroppen bestämma vad hon ville ha att äta, så det blev potatis- och purjolösksoppa. Som kvällsnacks vill min kropp helt oväntat ha FIKON. varför vet jag inte, har väl aldrigf varit något fikonfans, men jag blev glad eftersom det inte var smågodis :D Så ikväll blir det fikon till wallanderfilmen.

2009-01-31 | 13:19:10

Alternativa tankar

Det här är något jag arbetade mycket med när jag gick på KBT tidigare, likaså fick jag användning för det sist jag var hos terapeuten. Alternativa tankar är väldigt bra eftersom man lär sig att vända på negativa tankar, eller idiottankar som jag väljer att kalla dem emellanåt...

Du ska alltså hitta motargument eller positiva tankar till dina negativa tankar eller "tänk om"-tankar.


Jag skulle t.ex. kunna tänka så här när det gäller mina tankar inför operationen:


Tänk om jag dör → Det är mindre än 0,5% som dör vilket innebär ca 1,5 på 1000. Oftast har man även tidigare sjukdomar "med" sig, t.ex. hjärt- & kärlsjukdomar eller lungproblem.
Jag är ung och frisk och har därmed alla förutsättningar för att operationen ska gå bra.


Tänk om det blir något fel → Personalen på sjukhuset är utbildade och erfarna. Dom vet vad dom gör och  dom kommer att göra allt dom kan för att operationen ska gå så bra som möjligt och för att resultatet ska bli bra.


Jag har ingen kontroll under operationen
 → Finns det något som säger att jag inte kan lita på kirurgen?
Han är utbildad, kunnig och erfaren. Jag har kontroll både före och efter operationen.
Narkos idag är mycket säkrare än bara för 10 år sedan. Innan operationen får jag lugnande medicin.


Tänk om det blir komplikationer → Risken för komplikationer ligger på några få procent, och skulle det mot  all förmodan bli komplikationer så löser man det då genom hjälp från sjukhuset.
Ett antal ur min grupp är redan opererade och för dem har allt gått jättebra.


Jag måste hantera min mammas oro också → Mammas oro kan jag inte ta på mig. Hennes oro är hennes oro.
Mammas oro och tvekan hjälper mig och gör att jag får träna på min egen motivation och mitt eget beslut.


Något annat som är bra i stunder som dessa är att fokusera på andningen. Att andas djupt och tänka på att komma
tillbaka till här och nu och inte vandra iväg i tankarna. Att stanna upp för några minuter och bara andas.


Låter det löjligt?
Det är det inte.

2009-01-30 | 20:33:02

Fredagsgym






har varit på gymmet och fått lite endorfiner utsläppta i hjärnan inför helgen. Hoppas att alal får en superdupertoppenhelg!

Bjuder på en favorit
2009-01-30 | 18:35:54

Comfort food



Det blev varken tacos eller kålpudding. Men väl varma mackor. Comfort food så det ryker om det. Gott, snabbt och enkelt. Easy peasy att variera och ikväll använder jag mig av det här receptet. Utesluter dock zucchini och använder mer ost istället. Dessutom slänger jag på lite ananas - kan det bli mer Svensson?

Men imorgon blir det kanske tacos. Eller tacopaj?
2009-01-29 | 22:21:22

Dagens

Frukost: 2 smörgåsar av grov siktkaka med ost + paprika, ca 10 vindruvor, 1 actimel
Mellanmål: -
Lunch: 2 bitar fläskpannkaka, lingonsylt, vatten, ca 10 vindruvor
Mellanmål/Fika: 2 rutor mjölkchoklad, ca 10 vindruvor
Middag/Kvällsmål: Pyttipanna, rödbetor, vatten
Motion: Räknas städning?

Kommentar: Jorå. Jag har börjat dricka actimel varje morgon. Dyra men goda, och så ska dom ju vara bra för magen och stärka immunförsvaret vilket jag kan behöva. Pro-Viva funkar säkert lika bra, men jag gillar att testa nya saker (i matväg) så nu kör jag på denna och har så gjort i ca 1 vecka.
Dessutom har jag fått dille på vindruvor och köpte en rejäl klase i tisdags som redan är slut... well, bättre med vindruvor än en påse chips, right?

Har fortfarande känningar i halsen till och från. Jag fattar inte vad det är?! Eller så är det min tungpressning som spökar. Jag blir så extremt muntorr i perioder p.g.a. den och då får jag ont i gommen och halsen, men samtidigt har jag ju varit sjuk nyligen. Nåja, det blir väl bättre med tiden.

Är så sugen på tacos! Och kålpudding! Och fiskgratäng! ...kanske ska göra något av det i helgen?
Förutom det så ska jag sätta igång med allt jag ska göra innan operationen, har skrivit en lista på vad jag behöver göra. T.ex. städa, handla, raka benen (...), ladda mp3'n, köpa tidningar & korsord, packa, ta förebilder (blä!) m.m. Det jag inte ser fram emot är tvättandet med Descutan... det sägs att håret blir risbuske efter att man tvättat sig med lösningen. Himla fint. Raggsockshår. Min favorit.

Men nu, nu blir det sängen och godnatt.
Sov gott!

2009-01-29 | 11:28:09

Skolkar

idag skolkar jag från mitt vv-möte. jag är minst lika uppsvälld som förra veckan (om inte mer, jag känner mig som den där jättefinnen på min kind borde känna sig), och ryckte in på jobbet igår för en som var sjuk, så jag kände att istället för att stå där och få ännu ett plus i min medlemsbok så vill jag vara hemma och ta igen missade pluggtimmar framför datorn. Detta är dock inget som ska upprepas alltför många gånger, jag tror att det är viktigt att gå dit, och har dessutom fått en ny kompis där som jag tycker att det är roligt att träffa, men just idag så blir det inget i allafall. imorgons ak jag dessutom iväg på ett viktigt möte så då missar jag fler pluggtimmar, och jag behöver verkligen skriva nu.

Denna vecka blir det alltså ingen viktredovisning.



2009-01-29 | 09:11:09

Sug efter fett och sött

Många kvinnor minskar på proteiner (kött och fisk) och ökar kolhydrater (bröd, pasta, potatis, ris och diverse godis), när de har PMS.

Det mönstret är väldokumenterat. Tidigare förklarade man detta beteende med att man som kvinna instinktivt sökte mat som kunde öka kroppens produktion av signalämnet serotonin.

Det kan de kolhydratrika livsmedlen: De ökar nämligen mängden av ämnet tryptofan som tränger in i hjärnan och ingår i bildandet av serotonin.

Teorin är emellertid inte helt så hållbar som den kan verka. Om teorin ska hålla borde PMS-drabbade kvinnor nämligen söka sig målmedvetet mot extremt kolhydratrika livsmedel.

Men i verkligheten är det mest livsmedel som både innehåller kolhydrater och stora mängder fett som lockar - inte minst choklad!

Därför har hållningen efterhand blivit att PMS-ätmönstret är ett uttryck för tröstätning och alltså inte en omedveten fysiologisk reglering av signalämnesproduktionen.

Där rök den ursäkten att äta choklad!

Choklad och andra feta produkter gör faktiskt PMS-symptomen värre, eftersom de ökar mängden av könshormonet östrogen i blodet.


Källa: Iform

2009-01-28 | 09:19:22

Kostplan mot PMS

Här har du ett bra exempel på en kostplan för de dagar då du har som mest PMS!


  • Frukost: Två koppar te och 2,5 dl yoghurt med müsli (40-50 g) blandat av havregryn, mandel, hasselnötter och russin
    rostat i lite solrosolja.
  • Lunch: En halv skiva fullkornsrågbröd (25 g) med mager ost (25 g). En halva skiva fullkornsrågbröd (35 g) med
    grönpepparpaté (30 g) och en halv skiva fullkornsrågbröd (35 g) med rökt makrill (20 g).
    Komplettera med en halv avokado.
  • Mellanmål 1: En skiva grovt bröd (50 g) med mager ost (25 g).
  • Mellanmål 2: En handfull karameller (30-40 g) eller en handfull valnötter (25 g).
  • Kvällsmat: Magert kalvkött (125 g) med ugnsbakade rotfrukter (300 g) blandat med pekannötter (25 g) och sojabönor
    (50 g torr vikt) samt några droppar rapsolja.
  • Senare på kvällen: Fruktsallad av finhackade inlagda päron (100 g) med bär (50 g).
Källa: Iform
2009-01-27 | 15:14:13

Jackie goes jogging

Anna goes drömmande till deras hemsida....


Å, jag är så sugen på lite nya träningskläder. jag har ett favoritmärke som jag aldrig kommer att köpa något ifrån eftersom det är älldeles för dyrt (och i dagsläget skulle jag säkert inte få på mig dem heller) , men ack så snygga träningskläder finns det där: Titta är gratis i allfall, så jag bjuder er på en titt på Jackie goes jogging. Tänk att få susa förbi alla i vårruset sådär elagenat klädd!!!


Köpte för inte så länge sen nya träningsbyxor från ELLOS. hade redan likadana + en jcka och det var rea, så nu har jag i allfall så jag klarar mig, köpte ett par lika i en mindre storlke också, så kan man fortfarande använda jackan med rätt brallor när jag blivit smalare. Har precis slängt in en jättetvätt med t-shirts, maken har måååååååånga och jag tänkte sno några av de mer sällan använda till att träna i. man måste vara om sig och kring sig.

Vad tränar ni i för kläder????

och såklart:

GRATTIS Lina som nu fått sin operationstid!

och glöm inte att rösta på heartsick, är bara några dagar kvar nu!!!!
2009-01-27 | 10:33:51

Jag har fått operationstid!

Oh, sweet lord!

Jag ringde Falun idag för att höra mig för om jag kunde få något närmare besked om operationsdatum eller när kallelsen skulle skickas ut. Dom kunde ju inte ge mig något besked förra veckan så jag tänkte vara en tjatmaja och ringa igen... Och paff blev jag då sköterskan sa att mina papper är skickade och jag ska in den 9/2 och opereras den 10/2!

Den 10/2 är alltså min operationsdag!

Iiihhhh. Jag både gråter och skrattar, nerverna sprutar liksom tårarna. Nervositeten är extrem och tankarna är många. Nu händer det verkligen. Nu är det verklighet. Nu är det verkligen v e r k l i g t.
Lite trist att jag missar min brors födelsedag (han fyller jämnt och allt) - men jag får väl fira honom dagen innan?

Fatta! Jag ska opereras!
Mitt nya liv börjar... snart. Snart! Snaaaart!
2009-01-27 | 07:06:41

Den bästa maten mot PMS - Del 8



De flesta fysiska PMS-smärtor


Livsmedel: Mandlar, solrosolja och hasselnötter

Aktivt ämne: E-vitamin


Så här fungerar det: E-vitaminet främjar bildandet av prostaglandiner och signalämnen och ser på det här sättet till att kroppens kemiska processer fungerar utan problem.


Så gör du: Gör din egen müsli av 100 g havregryn, 25 g russin, 25 g mandlar och 25 g hasselnötter. Rosta allt i lite solrosolja. Ta 40-50 g müsli till en portion yoghurt. E-vitamin är fettlöslig och kan lagras. Därför kan du planera speciellt E-vitaminrika dagar för att fylla depåerna.


Alternativ: De flesta nötter och vegetabiliska oljor som exempelvis tistel, raps-, solros- och vindruvskärneolja innehåller E-vitamin.


Källa: Iform

2009-01-26 | 14:24:04

Till Lina

 

När jag är orolig och mår dåligt brukar jag tänka på att det bara är ett tillfälligt tillstånd. Det jag är rädd för kommer att te sig ofarligt när det gått en tid, när jag fått andra saker att oroa mig för, när det är över och jag fick se att jag klarade det och jag klarade mig. om 1000 dagar, Lina, är ditt liv annorlunda. om tusen dagar har du gått igenom det du nu går igenom och sett facit och vet att det var värt det. Det är till och med historia. Allt blir bra.

/Anna
2009-01-26 | 13:44:12

Acceptans

Jag ska göra en gastric bypass.

Jag börjar verkligen att förstå det nu. Det är nog därför som ångesten är här och hälsar på. Och gör en sån stor jävla entré och har uppvisning och allting. För att jag börjar förstå vad jag egentligen ska ge mig in på. För att jag ska fatta att operationen verkligen är på riktigt och ingen fantasi.

Ingen ånger utan acceptans.

Acceptans.
2009-01-26 | 12:51:20

Anna i puberteten

Jag undrar om jag kommit i puberteten igen, har symptom som jag minns från när man gick i femman-sexan någongång, den td som jag kallar "de flottiga hårens tid". jag har nämligen fått den största finne jag någonsin haft, den är så stor att jag har varit tvungen att fota den bara för att ha som bevis för att ingen kommer att tro mig annars. Den är så stor att den borde ha ett eget personummer och den bor på min kind. och mitt hår har startat flottfabrik. kanske arbetar finnen där. På nätterna när jag sover så klättrar den kanske upp i fabriken och hjälper håret att tillverka flott. Det är möjligt att de ligger i maskopi med mitt schampomärke som vill att jag ska behöva tvätta håret så ofta så ofta...

man kan ju hoppas att den här nypuberteten inte leder till mer kvinnliga former, för det har jag redan tillräckligt. och att jag inte börjar dras mot sibyllakiosken för att hänga utanför...

(Eftersom att jag har finsk påbrå så gilalr jag egentligen inte att man kallar acne för finne och finnar. jag vet inte varför man gör det heller, är det något rasistiskt? Med tanke på vad finnarna fick gå igenom och stå ut med när de invandrade hit efter kriget för att arbeta så skulle det inte förvåna mig.)
2009-01-26 | 08:54:41

Den bästa maten mot PMS - Del 7



Alla former av PMS-obehag Del 2


Livsmedel: Rökt makrill, rapsolja och valnötter

Aktivt ämne: D-vitamin och n-3-fettsyror


Så här fungerar det: D-vitamin främjar upptagningen av kalcium och stärker på det sättet effekten från de kalciumrika livsmedlen. Fiskens n-3-fettsyror verkar smärtdämpande. Det sker via syntesen av prostaglandiner, som är signalämnen med hormonliknande egenskaper.


Så gör du: Ät 15-20 g fet fisk dagligen - t.ex. som pålägg. Stek maten i rapsolja. Använd generellt 15-25 g rapsolja i den dagliga matlagningen. Ta ett mellanmål bestående av en handfull valnötter.


Alternativ: Befrämja kroppens eget bildande av D-vitamin genom att gå ut i solen. Fet fisk som t.ex. makrill, sill och lax är i stort sett den enda källan till den här fettsyran. Några undantag är valnötter och matoljor som rapsolja.


Källa: Iform
2009-01-25 | 08:47:30

Den bästa maten mot PMS - Del 6



Alla former av PMS-obehag Del 1


Livsmedel: Spenat, mager ost och yoghurt

Aktivt ämne: Kalcium


Så här fungerar det: Undersökningar visar att blodets kalciumnivå minskar markant under PMS på grund av den ökade östrogennivån. Ett tillräckligt intag av kalcium minskar denna reduktion.


Så gör du: Börja dagen med 2-3 dl yoghurt på morgonen. Ät 50 g (några skivor) mager ost på frukostbrödet och 200-300 g spenat till kvällsmaten. Ät generellt många kalciumrika livsmedel - gärna dagligen - och speciellt under de sista två veckorna innan menstruationen.


Alternativ: Magra mejeriprodukter är bra kalciumkällor. Det gäller särskilt filmjölksprodukter, t.ex. Cultura. Mörka bladgrönsaker, exempelvis grönkål, innehåller även en del kalcium. Detsamma gör fisk med små ben, t.ex. makrill i tomat.


Källa: Iform

2009-01-24 | 23:38:32

wanja igen...

Wanja som jag bloggade om för några dagar sen är med i Aftonbladet igen och delar med sig av sina träningstips!!!
2009-01-24 | 23:35:28

Plugghelg

hela lördags eftermiddagen och kvällen har spenderats framför en dator skrivandes på min magisteruppsats. Tre sidor ren text blev det idag och en hel del researcharbete. Mitt ämne är kopplat till EU och gissa om EUs vägar inte är outgrundliga men många gånger svåra att följa och förstå : )

Tänkte vara lika duktig imorgon, så ni lär inte se mycket av mig här på bloggen nu i helgen, och kanske inte så jättemycket kommande veckan heller, då jag vill lägga så mycket tid som möjligt på uppsatsen istället, varje ord som skrivs är ett ord närmare befrielsen....och vad gör man inte för att bli en het bibliotekarie? 
2009-01-23 | 00:31:51

Karin

I sökandet efter ett mail som har med min uppsats att göra kollade jag igenom en massa gamla mail som jag inte kände igen namnet på avsändaren på. Hittade då en länk till Karin som gjort en fin hemsida om sin vikt och sin Gastric bypass-operation. även om det är Lina och inte jag som ska opereras så tyckte jag att sidan var jätteintressant och det var roligt att se bilder på resultatet.

Börjar för övrigt bli jättetrött. har gett upp skrivandet och sorterar upp mitt material istället, det behövs ju också göras.


är sjukt jättestressad och orolig över att jag inte sk ahinna färdigt med uppsatsen i tid, men jag vet också att när jag väl är färdig så kommer jag känna en lättnad så enorm att den inte går att beskriva i ord, så det är bara att jobba på.

Någon som har några knep för hur man förgyller pluggningarna? jag kan ju inte sitta här vid datorn och äta godis...
2009-01-22 | 20:24:39

Fortfarande stjärna

satt och deppade lite över att jag gått upp tills jag läste mitt eget inlägg och insåg att jag fortfarande var värd guldklisterstjärnan jag fick förra veckan, då blev jag lättad och glad.

Nu sitter jag och bloggar av mig innan jag ska påbörja kvällspasset på uppstskrivningen, jag missade nämligen stjärnorna på slottet sist och reprisen går i natt, och jag vill så gärna se, så jag gav mig själv lite eftermiddagsledigt och så ska jag jobba in det nu på kvällen medan jag väntar på programmet. har laddat med en kopp kaffe.
2009-01-22 | 13:41:39

Viktväktarvägning 9 22/1 2008

Viktväktarna:
start: 29/10 2008
Vägning nummer (from veckan efter start):9
Viktminskning denna vecka (sen förra vägningen den 15/1): ingen minskning istället + 0,5 : (
Viktminskning totalt sen viktväktarstart: 6,0 kg.
Viktminskning totalt sen bloggstart 1/1 2008: 10,0 kg.
Nästa vägning: Nästa Torsdag, den 29:e
Antal stjärnor (sen start): **

Kommentar: Upp ett halvkilo. men jag vet vad det beror på. jag vaknade imorse och kännde mig som en uppsvullen miss piggy. Kjolen som vanligtvis är på väg att bli för stor stramar i midjan. jag måste hitta ett sätt att bli av med PMS-svullnad, det har gått så bra med de mer psykiska symptomen. jaja, nästa vecka är en ny vecka, vi hoppas på minus då istället.
2009-01-21 | 17:31:06

Tävla på livsvinst

livsvinst.se kan man just nu tävla om en Omron walking style II, en stegräknare alltså. Självklart vill Anna och Lina vara med i den tävlingen, om vi vinner får vi väl brottas om den eller nåt : )
2009-01-21 | 17:11:09

Träningsnödig

Blir inget gym idag, men vi ska ta ett konditionspass ute istället till min stora lättnad, för jag håller på att sprängas av träningsnödighet. Ska försöka få till lite strketräning här hemma på egen hand. Det är helt otorligt vad fort jag fastnar i träning egentligen, jag minns när jag började på gym första gången som 13-14-åring (sjukgymnastikgym på sjukgymnast inrådan). Jag som hatat skolgympa älskade styrketräningen och mina promenader och till slut gick det bättre på gympan också (inte för att det syntes i betygen, men ändå). Tyvärr släppte jag träningen sen, och har sedan dess gjort olika försök, älskat det för att sen sluta, men nu känns det som att jag aldrig mer vill sluta...

HAHA, jag får spara pengar och köpa mig ett gym sen :)

Har varit ute och gått en gång idag redan, men behöver MER träning känner mig helt rastlös och orolig i kroppen. men snart så....
2009-01-21 | 17:02:32

Anna mot PMS

vi skriver ju mycket om PMS i den här bloggen. Lina har varit duktig och gjort en väldigt uppsakattad bästa maten mot PMS-serie där hon på ett enkelt sätt beskrivit matens verkan mot PMS

jag tänkte att jag kan ju berätta hur jag äter. jag har haft grym PMS, nästan så att jag knappt vågat träffa folk. livet har varit grått och meningslöst några dagar i månaden. jag har kännt mig som en vattenballong redo att explodera över vem som helst som säger vad som helst. och så grät jag. Floder. Ibland började det redan direkt efter mensen och satt sen i tills nästa mens. Ibland varade det bara några dagar.

Numera försöker jag i min vardag äta sånt som jag läst ska vara bra mot PMS och mitt tillstånd har förbättrats markant. det är en jätteskillnad. jag får fortfarande PMS men inte lika mycket och inte lika ofta. Vissa månader är jag helt befriad. jag har läst på en del om maten och så, har tänkt att bötrja äta efter en
pms-fri diet senare när jag är klar med min uppsats, kommer naturligtvis att blogga om det såklart. har man PMS är det helt klart värt ett försök att se över sin kost, så stora skillnader som jag upplever nu mot förut, det är som natt och dag!

men i allafall så här äter jag:

Dagliga kostillskott i tablettform: kalcium, B-vitaminkomplex och Omega-3 kapslar. Det är främst kalcium och b-vitaminet jag äter mot PMS, omgea-3 äter jag av andra orsaker. jag tar kalciumtillskott därför att det enligt artiklar jag läst ska till ganska mycket kalcium om det ska ha någon effekt och jag vill inte dricka upp alla mina points och äter inte ost så ofta. B-vitaminet är nog det som gjort störst skillnad, har jag varit utan det några veckor märker jag skillnad direkt.

Bär: jag köper hem hallon och/eller blåbär fryst i kartong och har på min morgongröt

Förändringar jag gjort i kosten: när det börjar närma sig mens drar jag ner på mitt koffeinintag och är lyhörd för sötsug, är jag lite sugen så försöker jag hellre tillfredställa det med något litet som passar in i mitt viktväktande än att jag flippar ur senare. Under PMS-tiden behöver jag äta ganska mycket, jag blir hungrigare och försöker därför äta mer grönsaker och dricka mer vatten.  Jag brukar också ha sojamjölk på gröten och i mitt kaffe/te månaden runt istället för vanlig mjölk eftersom att soja ska innehålla ämnen som påverkar hormonerna positivt. man kan även äta soja istället för kött såklart, jag tycker att det här med sojamjölk är lättast för mig.

Annat jag testat:
Bidrottningele!!! Jättebra kostillskott. jag har varvat det med b-vitaminet för att jag tyckt att det varit för dyrt med bidrottningelen, men funderar på att börja med en kur snart igen. har man svår PMS så kan man ta en högre dos, det gjorde jag och mådde bättre direkt.

2009-01-21 | 15:34:51

Den bästa maten mot PMS - Del 5



Nedstämdhet


Livsmedel: Inlagda päron, saft och karameller

Aktivt ämne: Kolhydrater


Så här fungerar det: Tros främja produktionen av det lyckobringande ämnet serotonin i hjärnan, om det intas skiljt från annan mat. Det sker genom att påverka förhållandet mellan tryptofan och andra aminosyror. Genom att öka tryptofan, förstadiet till serotonin, når större mängder hjärnan.


Så gör du: Ät 100 g inlagda päron eller 25-35 g karameller, eller drick 2,5 dl saft som ett mellanmål om humöret behöver ett lyft. Det är viktigt att måltiden består av rena kolhydrater. Vänta ca en timme med att äta livsmedel som även innehåller protein och fett. Även små mängder protein hämmar effekten av tryptofan markant.


Alternativ: Livsmedel som konserverad frukt och karameller innehåller mycket kolhydrater och lite protein. De ska ätas skiljda från annan mat. Potatis, bananer och vingummi innehåller däremot för mycket protein.


Källa: Iform

2009-01-21 | 07:35:36

Morgonglädje

Yippie!!!!


Inget halsont idag vilket betyder TRÄNING!
2009-01-20 | 16:35:00

Förälskad i träning

En sak som jag upplever varje gång jag kommer igång och tränar under en längre period är att jag blir helt förälskad i att träna. känslan när jag tränat kan jämföra med när man är jättesugen på något sött och äntligen får det, man blir lugn och glad och kopplar av. Sen om jag slutar träna för ett tag så försoffas jag ganska snabbt och minns inte längre hur bra det känns att träna. Eftersom att jag känne rmig förkyld och ärt jätterädd för att inte få träna och vet hur svårt det kan vara att komma igång efter att man gjort ett uppehåll så skriver jag det här, för att minnas.

min filosofi när det gäller träning är att det är bättre om ett pass blir av i vrckan än att inte träna alls. jag är så glad över att jag har T att träna med, det är lättare att komma iväg och köra sitt pass om man lovat någon annan än om man bara lovat sig själv.
2009-01-20 | 16:28:59

Förkyld

vaknade idag med ond hals och är jätterädd för att jag inte ska kunna träna imorgon. under dagens lopp har halsen faktiskt blivit bättre, har inte ont alls nu,, men temeperaturen har stigit lite (inte mycket men den kan ju vara på väg upp) så det är bara att hålla tummarna för att det bara är tillfälligt. har inte heller varit ute och promenerat idag eftersom jag inte ville göra det värre, har suttit hemma och frusit istället. Sitter just nu med raggsockor och tofflor på mig och kofta och fryser ändå. för att muntra upp mig själv har jag neonfärgade plastarmband på mig som tillverkades när makens fina sexåriga systerson var här i helgen.

jag fatatr int ehur jag blivit förkyld, jag som gjort allt för att inte bli det, handsprit är dagligt förekommande och när jag var på biblioteket bytte jag till och med plats när den jag satt mitt emot snörvlade (jag gick till ett annat rum, alltså inte bytte plats på ett otrevligt sätt) och jag har varit jättenoga med att äta massor av antioxidanter i form av grönsaker och bär och frukt. hela vintern har jag ätit massor av apelsiner, och varit ute i friska luften, men undvikit folksamlingar så mycket jag kunnat.

Bloggläsare, håll tummarna för att jag kan träna imorgon, kan jag inte det komemr jag att bli galen av rastlöshet, ni vet som ett sånt där tiger på zoo som går fram och tillbaka i sin bur. Nu har jag tagit till echinagard fast det får mig att må illa för att det var vad som fanns hemma (har hänt att jag kräkts av det med när jag varit sjuk). och så dricker jag massor av vatten och en hel del te för att spola bort alla bassilusker : )
2009-01-19 | 15:52:27

Dagen idag

Det finns en dikt som jag brukar tänka på efter helger som denna när det kanske blivit lite fel i kosthållningen, eller något annat har hänt. När man känner att man behöver en ny chans. (Hade för övrigt en underbart rolig helg, synd att den gick så fort bara)
 
Mindes inte vem som skrivit den  så jag googlade och hittade den på denna sidan  (och har skrivit av den därifrån)där det står att det är en idisk dikt med okänd författare. jag tycker att jag har Bo bergman i huvudet när jag tänker på den, kanske har han tolkat den i någon bok jag läst? om det är någon som vet vem som skrivit dikten kan ni väl lägga en kommentar.

Dagen i dag är en märklig dag,
den är din.


Gårdagen föll ur dina händer,
den kan inte få mer innehåll
än du redan har givit den.


Morgondagen vet du ingenting om.

Men dagen idag, den har du.

Använd dig av den.
Idag kan du glädja någon.
Idag kan du hjälpa en annan,
Kanske dig själv.

Dagen idag är en märklig dag,
den är din.
2009-01-19 | 15:09:34

72 år och 55 armhävningar

 

Måste bara bjuda på den här inspirerande människan. Wanja Sjödin heter hon. 72 år och klarar 55 armhävningar. jag skulle helt klart vilja kunna träna som henne när jag är i samma ålder, och skulle känna mig nöjd om jag kom upp i hennes nivå nu som 26-åring ju.... Om jag fortsätter att träna från och med nu så kommer jag säkert kunna hämna i henens nivå någon dag. har jag turen med mig och får vara frisk kanske jag kan ligga där och göra 55 armhävningar som 72-åring!


Blir inget gym idag pga yttre omständigheter, så jag funderar på att testa lite armhävningar och magövningar hemma istället. har ingen bra madrass att ha under så det blir väl lite som det blir. Ska nog hämta upp skivstången från garaget också. Blir gym på onsdag och kanske även i helgen i allafall.
2009-01-19 | 09:22:42

Den bästa maten mot PMS - Del 4



Svängande humör och vätskeansamling


Livsmedel: Sojabönor, magert kalvkött och avokado

Aktivt ämne: Magnesium och isoflavoner


Så här fungerar det: Magnesiumnivån dalar under PMS. Det påverkar produktionen av serotonin och härmed känslan av avslappning. Den fallande nivån påverkar även regleringen av vätska. Isoflavoner sänker mängden östrogener i blodet och tar udden av PMS-obehagen.


Så gör du: Ät en halv avokado, 100 g sojabönor (torkad vikt) och 125 g kalvkött till lunch. Komplettera med 300 g grönsaker. Ät gärna magnesiumrik mat dagligen för att säkra en stabil nivå. Effekten av en stabil nivå visar sig efter sex till åtta veckor.


Alternativ: Se till att äta mycket grönsaker, grova kornprodukter, kött och inälvsmat. Isoflavonerna får du speciellt från sojahaltiga livsmedel som tofu och miso.


Källa: Iform

2009-01-18 | 11:19:02

Den bästa maten mot PMS - Del 3



Humörsvängningar och smärtor


Livsmedel: Rättika, te och pekannötter

Aktivt ämne: Mangan


Så här fungerar det: Mangannivån faller under PMS. Underskottet av mangan sänker bland annat fruktbarheten. Det är förmodligen orsaken till att kroppen reagerar negativt inför den fallande nivån.


Så gör du: Ersätt morgon- och förmiddagskaffet med några stora koppar te (0,5-1 liter om dagen). Gör 300 g ugnsbakade rotfrukter till kvällsmat som kryddas med pekannötter. Nötterna kan vara alternativa mellanmål. Intag speciellt mycket mangan de sista tio dagarna innan mensen för att motverka manganfall under PMS.


Alternativ: Mangan finns vanligen i vegetabiliska livsmedel. Speciellt grova kornprodukter, nötter, rotfrukter, bladgrönsaker och te har ett högt innehåll av mangan.


Källa: Iform

2009-01-17 | 20:21:25

Påminnelse till Anna

Offentligt skriven påminnelse till mig själv:

Ät inte så mycket att du känner dig så här överproppfullt mätt igen. Det är ingen trevlig känsla, och framåt slutet på måltiden var det inte ens särskilt gott!



-----------------------------------------------------
på viktväktarna har de gjort en bild av tre ballonger, den ena är tom, den andra lagom fylld och den tredje håller på att sprängas. man ska hålla sig till den lagom fyllda i mitten. jag känner mig som den sprickfärdiga ballongen efter att ha ätit Tacos. Visserligen med mycket grönsaker och så. Men ändå.
2009-01-17 | 18:35:02

Mental träning

Idag är det kamp med mig själv här hemma kan jag säga. makens 6-årige systerson är på besök och det finns lördagsgodis här. Något jag inte får plats med bland mina points. Så det blir till att bita ihop : )

Köpte mig en Måbra-tidning mnär vi var och handlade, som en muta till mig själv och med den fick man en CD med mental träning för viktnedgång. jag vet inte om det fungerar, men är nyfiken. jag har haft någon liknande cd  förut  men vet inte var den är och lyssnade inte särskilt många gånger på den heller.

kanske ska ge det en chans med cd:n, lyssna på den innan jag ska sova eller nåt. Står att den ska användas tre gånger i veckan tills man nått sin målvikt. jag skulle ju kunna testa några veckor framöver och se om det ger något resultat, fick ju cd.n på köpet så det kostar ju inget att pröva.

i artikeln om Cd:n läste jag att man ska se någon framför sig som har den kropp man vill ha. jag kommer nog att se mig själv framför mig, som jag såg ut när jag var smalare. men alla har ju inte såna referenser och då kan det vara bra att låna sin drömkropp av någon annan. Mina armar tänker jag nog byta ut mot Madonnas och magen mot ....Shakiras kanske? eller ska man sträva efter den här? Den perfekta eftersträvansvärda stjärten hittade jag redan som 15 åring på en heavy metal- poster ovanför dåvarande pojkvännens säng, jag har googlat men jag hittar den inte. Minns att jag skrev antingen ett brev till min kompis ellre ett par sidor i min dagbok om den  :D Vet att jag fotade affishen också, så någonstans borde det finans ett foto....hittar jag det kan jag scanna det kanske : )




                                                                    
Hur ser din mentala drömkropp ut?
2009-01-17 | 10:01:14

Den bästa maten mot PMS - Del 2



Humörsvängningar, framförallt nedstämdhet


Livsmedel: Grönpepparpaté, fullkornsbröd och minimjölk

Aktivt ämne: B-vitaminer


Så här fungerar det: B-vitaminer påverkar bildandet av de uppiggande ämnena serotonin och dopamin som främjar humöret. Undersökningar visar att ett ökat intag av thiamin snabbt lyfter humöret. Brist på folsyra kan leda till depressioner, och niacinbrist nedstämdhet och irritationer.


Så gör du: Börja dagen med 60-75 g havregryn med 2,5 dl minimjölk. Till lunch tar du 70 g (en tjock skiva) fullkornsrågbröd med 30-40 g paté. Kroppen kan inte lagra större mängder B-vitamin. Se till att få i dig B-vitamin via den dagliga kosten. Förebygg humörsvängningar genom att äta flera livsmedel med B-vitamin under lång tid.


Alternativ: Fullkornsprodukter, magert kött, inälvsmat, magra mejeriprodukter, frön och kärnor är B-vitaminrika livsmedel.

Källa:
Iform


Följ vår blogg med bloglovin
2009-01-16 | 13:45:00

Den bästa maten mot PMS - Del 1



Vätskeansamling


Livsmedel: Hallon, björnbär och gröna vindruvor

Aktivt ämne: Antocyanidiner


Så här fungerar det: Antocyanidiner skyddar kroppens celler mot skadlig oxidation som kan ge en obalans i cellernas reglering av vätska. Antocyanidiner reducerar koncentrationen av de ämnen i cellerna som binder vätska.


Så gör du: Gör 100 g fruktsallad av hallon, björnbär och gröna druvor. Effekten visar sig ganska snabbt. Du uppnår dock störst effekt om du till vardags stärker ditt immunförsvar med antocyanidrika livsmedel.


Alternativ: Andra bär som exempelvis blåbär är också proppfulla med antocyanidiner.

Källa: Iform
2009-01-16 | 13:02:49

Ansiktsyoga

När jag läser om ansiktsyoga så kommer jag alltid att tänka på Marin Ljungs småmuskler : ) (passa på att lyssna på Ester när du ändå är inne på Martin Ljung)

Det har skrivits mycket om det i media, ICAKuriren, ToppHälsa, rapport har gjort ett inslag om det.

jag hittade en blogg med bra beskrivningar av övningar, dock utan bilder till och en blogg med bilder och beskrivningar (och med någon film också), en finsk webbshop(?) med svensk beskrivning av ansiktsgympa.

Är det någon som har testat? har ni märkt något resultat? Fått träningsvärk i ansiktet?

jag funderar på om det kanske inte är så dumt ändå, att träna sina ansiktsmuskler, kanske riskerar man även hängig hud när nu när man går ner i vikt? Ännu något man kan träna vid skrivbordet : )
2009-01-16 | 12:00:37

Ambivalent

Fick en sån ambivalent känsla idag när jag klädde på mig. Kännde för att variera kjolängden lite (har alltid tantlängd, strax under knäet) och tog på mig min favoritkjol som jag inte använt på ett tag och insåg att det här nog är en av de sista gångerna jag kommer att kunna ha den på mig, för snart ramlar den av. Och eftrsom jag tyckt så mycket om den här kjolen och den har fått följa med på mycket roligt i sina dagar så känns det nästan lite sorgligt, samtidigt som jag blir jätteglad för det betyder ju att det verkligen börjar synas att jag gått ner, den sitter inte alls som förr. Gillade dock modellen så mycket att jag kommer att försöka hitta något liknande i mindre storlek framöver. Funderar på om kjolen ska skänkas till myrorna eller arkiveras för framtida efter-bilder, det är ett av de få plagg jag fotograferats flera gånger i under årens lopp (eftersom den som sagt var använts flitigt under roliga tillfällen, och det är ju under roliga tillfällen som man blir fotograferad).



ps. Rösta på heartsick

2009-01-15 | 16:24:45

viktväktarvägning 8 15/1 2009 *

Viktväktarna:
start: 29/10 2008
Vägning nummer (from veckan efter start):8
Viktminskning denna vecka (sen förra vägningen den 8/1): -0,6 kg
Viktminskning totalt sen viktväktarstart: 6,5 kg.
Viktminskning totalt sen bloggstart 1/1 2008: 10,5 kg.
Snitt sen viktväktarstart: -ca 0,59
Nästa vägning: Nästa Torsdag, den 22:a
Antal stjärnor: **

Kommentar: Vill ni se en stjärna, se på den vackra guldstjärnan på min medlemsbok!!!!!!!!!!!  : )
2009-01-14 | 14:32:06

Gladare

Tänk vad gott en promenad, ett tillspetsat motto och ett låååååångt telefonsamtal med mamma kan göra. Dagen känns på långa vägar ite lika jobbig längre.

Jag tog en mycket längre promenad än jag brukar, men gick tydligen mycket snabbare också, för det tog ungefär lika lång tid som vanligt, men så är det när man är förbannad. Nu har jag gbestämt mig för att sluta vara förbannad, för det är bara jag som förlorar kraft på det. Därmed inte sagt att jag tänker ge upp.

Har i allafall finfrämmande att se fram emot i helgen, makens systerson kommer hit och det ska verkligen bli roligt. Jag har inte träffat honom på ett bra tag så jag längtar jättemycket. Som tur är så har vi världens bästa lekpark här där vi bor.
2009-01-14 | 14:25:45

Smärta

  • Mensvärk
  • Huvudvärk
  • Psykisk smärta

...är vad jag hanterar idag. Mensvärken är fruktansvärd men jag har nyss stoppat i mig Panodil så förhoppningsvis mår jag lite bättre om sisådär 20-30 minuter. Huvudvärken botas i samma veva hoppas jag men den psykiska smärtan är svårare att lindra. Dock mår jag lite bättre idag. Jag har ju fått reflektera mina tankar och känslor med ett antal människor nu, fler än jag räknade med (jag menar, jag bröt ju ihop hos min tandsköterska...). Men det behövdes. Gud så skönt det är att få GRINA riktigt jävla ordentligt. Vi snackar inte snyft, snyft nu utan BUUÄÄHHHÄÄÄÄÄ och så sprutar tårarna åt alla håll och snoret rinner... äckligt, jag vet - men det tillhör när man bryter ihop.

Jag har fått rådet att ringa sköterskan i Falun och det ska jag göra.
Det är bara svårt att få till samtalet. Sen när jag tycker att det känns lite bättre så drar jag mig för att göra det. Och så vill jag inte vara till besvär samtidigt som jag ibland undrar om jag inte överdriver lite... idiotiskt att tänka så. För jag överdriver inte. Dock blev kanske min rädsla och panik väldigt extrem då jag tänkte väldigt mycket på operationen samtidigt som jag hade en grym PMS som i sin tur ger oro och djävulskap.
Jag ska ringa. Rapporterar när jag fått tag i henne, kan vara lite trixigt då det tog ett par dagar sist...

Dessutom ska jag schemalägga mina dagar lite för att inte tänka ihjäl mig som min coach sa. Det behövde inte vara stora grejer, utan något simpelt som att låna en bok eller film på biblioteket, laga mat, gå till affären och köpa en tidning, promenera, måla, o.s.v.
Jag har i alla fall varit på morgonpromenad och ska iväg lite senare och handla lite med mamma. Dessutom har jag hunnit beta av köttfärslimpa & potatismos (idag) + semla (igår) på listan. Semlan gav mig magknip men köttfärslimpan gav mig lycka...

Nu: läsa nyheter.


2009-01-14 | 10:09:13

En skrikande fisk

 


idag är det en sååååååå jobbig dag. Det har hänt flera saker på senaste tiden och under det senaste året som gör mig så ledsen och förbannad och trött och förvånad att jag inte vet vart jag ska ta vägen. Tack vare Jonas Gardell har jag dock hittat ett motto som jag bär med mig i "striden" och tar till när det känns som att jag inte orkar mer och tänker ge upp: "I'm gonna fuck you til you stay fucked". Gardell hittade det i en bögporrfilm och skrev en sång om det (lyssna på sången här ovanför). Förut hade han hittat ett annat uttryck "shut up and suck" som också är väldigt användbart. Inte visste jag att porrfilm kunde komma med så mycket visdom. jag skulle självklart inte säga detta bokstavligt till någon, men det hjälper att tänka det och fylla på sig själv med lite jävlar anamma.


En annan sak, just nu finns det en person i denna stad som begått ett brott mot en annan person som jag håller av och bryr mig om. Jag hopps att den personen som gjort det han har gjort åker dit så det smäller om det, och att alla får veta vem han är och vad han har gjort. Som ni märker är jag på krigsstigen idag... En sak jag i allafall inte ska göra är att tröstäta. Däremot ska jag ut och tröstgå!
2009-01-13 | 23:43:09

Trött träning

idag var jag på gymmet. Det gick sådär. kunde höja vikten på en maskin och vi körde på och peppade varandra, men när det var 2-3 maskiner kvar och jag gjode ryggresningar så tog energin bara slut. jag mådde inte alls bra, så vi fick avbryta passet. Efter att ha vilat lite här hemma mådde jag som vanligt igen. och då had ejag varit jättenoga med maten idag bara för att få bra energi under passet. Men det är väl så det kan bli ibland kanske, blev lite besviken på min kropp bara.

Men får en ny chans på torsdag, hoppas att det ska gå bättre då.

promenerar ju nästan varje dag, men jag vill komma igång agtt jogga lite också. Målet är att kunna jogga vårruset. Hittade ett bra träningsprogram i iFORM som jag tänkte köra. men jag vet inte hur jag ska motiveras att börja nu när det är så kallt ute (och mörkt). Funderar på om det funkar att börja på crosstriner nu och sen försiktigt ta mig ut i löparspåret när det är lite trevligare ute : )
2009-01-13 | 13:35:29

lite reklam, lite vikt, lite roligt

I väntan på att min lunch ska bli varm....lite reklam : )

Glöm inte att rösta på Heartsick som årets blogg . om jag sett rätt så ligger hon tvåa nu, men vi vill att hon ska komma etta ju!

är du sugen på att köpa ett hus i fagerstatrakten så kan jag tipsa om ett jättefint hus till ett bra pris ett bra område, (denna blogg ska inte bli någon shoppingblogg men jag vill hjälpa de som säljer huset).

och för vikten av VIKTigt så avlägger jag också en rapport om att man på makens arbete börjat med en tävling i viktnedgång, jag förstod inte riktigt kriterierna, men de( som ville ) ska tydligen tävla i att gå ner mest procentuellt tills juni och då får vinnaren ett fint pris. Det var invägning igår och jag kan stolt säga att jag numera väger mindre än min man. YIPPIE!!!!!! (fast jag är kortare så jag är fortfarande tjockare). Rapporterar i juni hur det gick i tävlingen. Kanske kommer det någon bloggning om det innan också.

kan berätta om en jätterolig felhörning jag gjorde i söndags. Vi var på middag hemma hos en kompis. jag hade druckit något glas vin och vi satt i kompisens vardagsrum och pratade. jag satt med höger öra mot kompisen (det jag hör sämst på9. och plötsligt frågar han "Hur lång är du?" mitt i en konversation om något helt annat, typ Australiens aborginer eller nåt. "jag är en och sextify...., frågade du verkligen hur lång jag är?" svarade jag för jag tyckte att det var lite konstigt frågat. "Nej jag frågade om du ville ha lite mer vin" svarade kompisen och maken intygade att det var sant... nog för att jag har dålig hörsel, men hur fasiken kunde jag höra så fel, det låter ju inte ens lika ....


Nu har nog micron plingat.
2009-01-12 | 21:39:24

Ett minne av en klänning

Jag drömmer mig tillbaka till ett provrum på HM i december 1997. Jag är 15 år och ska för första gången fira nyår utanför hemmet. Tillsammans med min allra första pojkvän, en kompis och min kropp som blev smal först i början av sommaren ska jag gå på ett nyårsdisko, få vara riktigt fin precis som "alla andra". Klänningen är ett fodral med svart spets utanpå. jag har fortfarande inte vant mig vid att något passar. Börjar med 38.an och dragkedjan glider upp hur lätt som helst, klänningen passar perfekt, sitter inte för hårt och inte för löst, sitter perfekt. Jag blir förvånad. uppriktigt förvånad. Kompisen sticker in huvudet och berömmer hur bra den sitter. Jag stirrar på mig själv och kan knappt tro det. Klänningen är som gjord för mig!

Jag har långt flera ögonblick i provrum då varit nära att börja gråta, när dragkedjor inte kunnat dras upp, när det varit omöjligt att få något att sitta snyggt. när jag stirrat på mig i spegeln och helst velat gå hem och dra något gammalt över mig. Men ögonblicket med den svarta klänningen skuggar alla dessa jobbiga provrumsupplevelser. jag kan inte minnas att jag någonsin varit nöjdare i ett provrum. Möjligtvis 2003 när jag efter en pulverkur gått ner 26 kilo och jag stod i ett provrum och fick skicka min kompis att hämta ett par mindre jeans, för att de jag tagit in satt lite löst. och hon hämtade ett par 31" och de satt perfekt förutom att de var lite för långa.

Klänningen finns kvar. jag har inte använt den på många år, var väl tonåring sist. Jeansen finns kvar. oanvända. jag skulle bara lägga upp dem först. Sen gick jag upp allt jag gått ner + massa annat.  jag vet inte om jag någonsin kommer att kunna ha just de plaggen igen, men jag hoppas att jag får fler härliga provrums-minnen som kan tränga ut alla dåliga. Det är en motivation när man nästan tröttnar.

Fast den här gången är allt annorlunda. För den här gången tänker jag inte gå upp i vikt efteråt. Det tänkte jag inte då heller, men nu har jag ju de erfarenheterna att lära av.
2009-01-12 | 13:39:55

pinsamt slumpmöte

idag hade jag tänkt förena nytta med nytta och promenera till biblioteket och titta efter en bok jag behöver till min uppsats, men eftersom man håller på att blåsa bort när man går ut så avstod jag eftersom att vägen dit ligger på ett sånt sätt att man verkligen hamnar mitt i blåsten. Istället tog jag promenaden runt i mitt eget kvarter bland husen där det är lite mer lä. Är det en slump att jag råkar gå förbi kvarterskrogen och det ur dörren just när jag går förbi väller ut bibliotekarier som varit på lunch? jag har haft praktik på bibblan så jag känner ju igen dem. Roligt sammanträffande. Tyvärr kände de först inte igen mig när jag hejjade, men sen när jag sa vem jag var så gjorde de det (kanske?, det var 2006 jag hade praktik där tror jag) och min fd handledare frågade hur det var och jag sa "bra, jag håller fortfarande på med min uppsats så..." och sen tog samtalet slut och alla ville vidare till sitt och jag tyckte att det var jättepinsamt, dels att erkänan att jag fortfarande håller på med uppsatsen och dels att jag inte kom på något mer att säga :D deras bibliotek är dessutom min drömarbetsplats, alla som jobbar där är jättetrevliga, arbetsuppgifterna var intressanta och roliga och jag älskade varje minnut av min praktik där och har palnerat att söka jobb där när jag är färdig med utbildningen, så det känndes ju extra dum att stå där och vara fånig. Hoppas att de glömmer bort det : ) ska dit på torsdag istället och kolla efter den där boken, hade tänkt titta in "bakom kulisserna" där då och prata lite med en annan som jobbar där som jag fortfarande har kontakt med och då lär jag ju träffa på några av dem igen, så då kanske jag kan göra ett bättre intryck :D

kanske var det en pik från Gud att jag inte ska springa runt på kvartersproemmenader utan gå till biblioteket när det är tänkt istället!

nu ska jag i allafall jobba på min uppsats.

2009-01-11 | 18:54:50

Nu är den här

Dödsångesten.
Den är här nu. Och fan vad jobbigt det är. Och samtidigt kan jag inte förklara hur det känns... det är svårt att beskriva med klara ord, det är mer en känsla. Och att prata om det är ännu svårare för då börjar jag bara att gråta. Jag sitter i skrivande stund och bara sprutar ur mig tårar...
Jag vet inte om ångesten blev extra stark p.g.a. min PMS eller för att jag tänker extremt mycket på operationen just nu eller om det är en kombination av PMS, operationstankar samt att jag såg reprisen av Bantningsdrömmen idag...

Jag hoppas att ångesten inte förvärras, utan att jag klarar av att hantera den själv.
Just nu skulle jag behöva lite stöd, lite peppande ord eller något i den stilen... som får mig att tänka klarare.

2009-01-11 | 15:13:33

After träning

Har varit och tränat idag på förmiddagen, är fortfarande pigg efter träningen, den gör mig verkligen gott. när jag tränat är jag inte sugen på något godis eller något sånt. Det tråkiga när man inte kan/vill/tar sig för att träna i långa perioder så som jag gjort i mitt liv, så hinner man glömma den där sköna efter-träningen-känslan, jag mår så bra av att träna att det liskom inte går att föreställa sig hur det känns när känslan tar slut, det är som att världen får extra färg eller att solen kommer fram efter en regning dag. Känner mig som en nny människa efter att ha varit på gymmet och jag börjar minnas varför så mycket tid i mina tonår bestod av träning, kul när man börjar hitta sig själv igen.

Idag körde vi mage och rygg, det gick lite knackigt i början för mig, jag lyckades ramla av balansbollen flera gånger innan jag hittade rätt teknik, så första delen av träningen skrattade vi oss igenom, sen bytte vi till att göra övningar på matta på golvet, och då blev det lite stadigare.

Efter mag/ryggövningarna körde vi kondition 20 minuter på ett löpband, som någon slags start på inför-våruset-träningen. jag gick mest i snabb takt, men lyckades nog i alalfall springa sammanlaggt 3 minuter, vilket är bra för mig som aldrig springer ananrs. nu måste springminutrarna föröka sig så att jag orkar jogga hela vårruset i maj.
2009-01-10 | 19:57:30

Sikta mot...

Nu sitter jag och funderar på viktmål igen. Om jag skulle sikta på en guldklisterstjärna per månad hos viktväktarna (dvs 3 kg per månad), tror ni att det kan vara ett realistiskt mål?

Om man kollar mitt snitt så skulle det ta ca 6 veckor för mig egntligen, men om jag lägger på ett kol så kanske det går?

Enligt deras viktgaranti så ska man ju kunna gå ner tre kilo på fyra veckor, så om jag siktar på en stjärna till nästa torsdag (hade ju bara 1 hg kvar tills det) och sen en till stjärna till den 12 februari (4 veckor senare) så ser jag ju om det går.


Så får det bli.
2009-01-10 | 18:44:21

Träning:mage och rygg

Sitter här och letar mag- och ryggövningar inför morgondagens gymmande.

Aftonbladet bjuder på ett magprogram som enligt en testpatrull ska ha gett dem lite plattare mage och smalare midja. Skriver ut det och tar med så får vi se vad T tycker.  Vi har kommit överens om att morgondagens gymmande ska fokusera på mage, rygg och kondition och att vi ska ta med oss lite övningar både hon och jag.

Gymmet har bra lite balansbollar pckså, googlade lite och hittade även bra (?) mag/ryggövningar hos balansboll.se och även hos friskispressen.

Mitt främsta mål med magövningar är inte att få plattare mage egentligen, utan jag vill stärka upp musklerna i både mage och rygg och hoppas på det sättet att slippa få ont i ryggen vilket jag får ibland när jag jobbat eller tränat elelr tom suttit för länge.

Hur tränar ni andra magen och ryggen?


Själv kan jag erkänna att magen nog är det jag fuskar mest med, hatar magträning, det är jobbigt och eftersom att jag har mage stl större hamnar den i vägen och irriterar mig när jag försöker göra exempelvis sit-ups.
2009-01-09 | 18:22:30

Det här vill jag äta innan operationen...







2009-01-08 | 23:23:24

Annas BMI

Det är inte ofta jag ägnar mig åt BMI då jag tycker att det är ett klumpigt värde som inte ser skillnad på fett och muskler. Å andra sidan, i mitt fall vet vi ju att jag inte är kroppsbyggare med massor av muskler, utan kort och tjock, så man kan nog använda BMI som ett mätinstrument på mig.


Hur som helst, jag var inne på en tjejs blogg och läste, och hon testar tydligen sitt BMI regelbundet, och då blev jag nyfiken på mitt.


Nuvarande BMI är 33,1 dvs det fulaste ordet jag vet: fetma, men inte långt kvar tills övervikt.


Mitt BMI om man räknar från när jag var som allra tyngst låg på 40,2: svår fetma (enligt BMI-direkt).



kan förövrigt säga att jag är helt frisk, ingen diabetes, inget annat heller, jag fick svar på mina blodprover som jag tog hos vårdcentralen och allt såg normalt ut.

2009-01-08 | 20:20:32

Krystande Hulken

Idag gick det så jäkla bra på gymmet. Vi höjde vikten på nästan alla maskiner och jag har nog aldrig sett fulare ut i ansiktet när jag tränat, och jag lät som en krystande Hulken och jag var nära att börja grina på sista repetitionerna men klarade det ändå. Samma för T. Och vi peppade varandra till max. Men hade det inte varit för t så hade jag nog inte tagit i så mycket, det kan behövas någon man blir avundsjuk på när de kan ta mer och vågar höja! Nästa pass blir på söndag, men då tänkte vi ta mage+ rygg och kondition istället för att variera. Är helt slut i armarna nu, orkar knappt skriva det här, men endorfinerna livar verkligen upp i huvudet på mig och trots att jag är helt slut i kroppen så är jag sjukt pigg. Nu ska jag äta!
2009-01-08 | 17:40:12

Måldatum

Gick in på 56kilo.se och kikade lite och då såg jag att hon hade satt ett måldatum och började såklart genast att fila på ett eget måldatum (varför ska man skriva uppsats för när man kan sitta och räkna ut alternativa måldatum?). kanske skulle det vara bra med ett sånt? så att man vet vart man siktar? har en målvikt i huvudet (skulle vilja lägga den högre, men kan liksom inte, jag faller tillbaka dit hela tiden, har fått för mig att det är den perfekta vikten för mig), men ska man ha ett datum också? eller? hur tänker ni andra? blir man mer stressad elelr hjälper det en att hålla kurs?


Mitt stora mål är ju ändå att lära mig hålla vikten resten av livet, att aldrig mer bli tjock efter att jag gått ner den här gången, men jag vill ju komma ner i målvikt också...


kanske ska jag bara låta det ta den tid det tar????

Nä nu ska fröken osäker slänga i sig en banan före gymmet och sen blir det gymmardags med T. Det ska bli roligt!!!!!
2009-01-08 | 15:21:22

Herregud

Igår hade vi besöksrekord!
Hela 101 personer var här. Tjohej! Vad kul! Vilka är ni allihopa?

...ni får gärna säga hej eller lämna en litet avtryck!
2009-01-08 | 14:56:16

Ursäkta röran

...men jag bygger om lite.
Det går inte riktigt som jag vill men nästan. Ha överseende!

/Lina
2009-01-08 | 13:45:16

Viktväktarvägning 7 8/1 2009

Viktväktarna:
start: 29/10 2008
Vägning nummer (from veckan efter start): 7
Viktminskning denna vecka (sen förra vägningen den 18/12): -1 kg!!!!
Viktminskning totalt sen viktväktarstart: 5,9 kg.
Viktminskning totalt sen bloggstart 1/1 2008: 9,9 kg.
Snitt sen viktväktarstart: -ca 0,5kg/vecka
Nästa vägning: Nästa Torsdag, den 15:e

Kommentar: Vistt, 1 kg på tre veckor (?) kanske inte är så mycket, men lägger man till att det varit jul, nyår och allmän misskötsamhet under dessa veckor så är det verkligen att jubla för!!!! Det jag tor att jag gjort rätt är att jag visserligen släppt efter en del, men inte för mycket, jag har kanske inte räknat points varje dag, men ändå skrivit upp vad jag ätit och jag har MOTIONERAT i stort sett varje dag, vilket nog gör sitt till. Räckte inte hela vägen till stjärna, men nästan, så nästa gång är målet att få en fin guldklisterstjärna!

jag har ångrat mig föresten, skrev vid förra vägningen att det skulle räknas som bokslut för året det som visade den här vägningen, men jag tror att jag gör så att jag nöjer mig med att jag gick ner 8,9 kg förra året (som jag inte gick upp igen), och så får jag glädja mig åt ett kilo i år istället.

Föresten är det bara 1,1 kg kvar tills jag gått ner 20 kg från när jag var som allra tyngst. När jag når dit ska jag tamejtusan köpa mig en fin present!
2009-01-08 | 08:26:37

I väntan på lugnet

Ska egentligen plugga nu (och ska göra det snart också) men jag sitter här och nojjar över viktväktarna. Första mötet idag sen veckan före jul och jag tror att jag har gått upp, det känns så i kroppen. Och egentligen spelar det ingen roll på det sättet att man får ju inte skäll eller så, men ändå, jag är sån att när jag redovisar något så vill jag redovisa bra, jag är en sån som känner mig som en stor bluff om jag inte kan prestera och jag är en sån som alltid sätter upp alldeles för höga krav på mig själv och sen blir arg på mig själv när jag inte når upp till mina egna förväntningar.
 
Fastän att jag vet att jag inte är en dålig människa så känner jag mig alltid som en sån, jag vet inte varför. Blev mobbad 8 år under skoltiden så det kanske är biverkningar av det. Ändå så har jag så pass gott självförtroende att jag tror att jag ska klara allt alltid.

Därför är jag konstant stressad. Ibland känns det som att jag står på en balansbräda på ett skepp mitt i en storm och skeppet åker snabbare än ljusets hastighet och jag står där och ska jonglera med facklor och knivar fastän jag aldrig har jonglerat i hela mitt liv och ändå tror jag att jag ska klara av det samtidigt som jag vet att jag inte kan, och runtomkring bara brusar allting och jag försöker hålla huvudet kallt och lösa jongleringsproblematiken. Just nu är vikten en av de viktigaste facklorna, min uppsats en av de vassaste knivarna och sen är det så mycket annat som jag egentligen inte behöver oroa mig för, men som jag på något konstigt sätt ändå oroar mig för. Och av någon du anledning så är jag så rädd för att tappa viktfacklan just idag, fast det egentligen inte spelar någon roll, om den faller och elden slocknar. det är bara att plocka upp den och tända en ny eld. Jag skulle kunna ta den i ena handen, uppsatskniven i den andra och be att få stiga av skeppet och stå still på fast mark utan att någon skulle förebrå mig eller tycka att det var konstigt.

Men så gör man inte om man är Anna. Man ser sig om efter fler facklor och knivar att jonglera med. Man oroar sig i onödan. Man får för sig att man måste vara med och balansera, annars kan inte världen snurra. Och man sitter här och är rädd för att visa nåt kilo för mycket på vågen hos viktväktarna, fastän ingen skulle förebrå en (det har faktiskt varit jul och nyår), ingen skulle skälla och man har dessutom betalat för att få vara där.



Hur slappnar man av?

2009-01-07 | 12:51:11

Mamma är rädd

Jag skrev ju ut ett informationshäfte till mina föräldrar om operationen och igår kom frågorna...
Mamma bombade ner mig med frågor och var allmänt skeptisk och negativ inför operationen (som vanligt). Jag försöker svara på frågorna så gott jag kan och lugna ner henne lite men det är svårt.
Hon sa att hon var rädd och frågade mig "är inte du rädd?" - och jo, det är klart att jag är rädd!
Jag skulle ljuga om jag sa att jag inte är rädd för operationen. Jag är mest rädd för att sövas och att det ska bli någon form av komplikation p.g.a. narkosen men också att operationen ska gå snett så att jag måste gå med sond flera månader och sen omopereras. Den risken (att det blir läckage & sondmatning) är väldigt liten, men risken finns.

Jag pendlar mellan att vara livrädd och kolugn. Det konstiga är att jag inte har fått någon dödsångest än! Tror inte att jag nämnt det i den här bloggen men jag vet att jag har gjort det i min personliga blogg, att jag är väldigt rädd för döden.
Jag har trott att jag skulle behöva gå i terapi inför operationen och bearbeta min dödsångest men det har inte blivit särskilt påtagligt ännu. Kanske för att jag är så pass säker i mig själv att jag har valt rätt beslut? Det handlar trots allt om över 2 års väntan och under dessa år och månader har jag hunnit förbereda mig mentalt och ställa in mig på vad som komma skall. Kanske det lugnar ner mig och min dödsångest? Och självklart att få ta del av andras viktberättelser och delta på viktforumen.
Fast vad vet jag, veckan innan eller dagen innan operationen kanske jag blir helt galen och river väggarna hemma...

Meningen är ju att man ska tänka positivt och ha hopp inför framtiden! Och det har jag.
Jag vill att det ska gå bra och jag hoppas att det ska gå bra. Blir det vajsing efter vägen så får jag ta tag i det då, jag vill inte noja ihjäl mig innan även om jag givetvis är medveten om att det finns en risk att det kan bli fel eller inte bli som jag har tänkt mig.
Om jag bara kunde smitta av mig till min mamma med mitt positiva tänkande också... Har ni några tips på hur?

Till Emma: Angående hur många kalorier per dag man ska få i sig så är svaren diffusa. Enligt kostrådgivaren på ett forum så ska man ta sin målvikt och multiplicera med 30. Siffran varierar lite beroende på ens fysiska aktivitet och ens personliga förbränning. Det kan däremot vara lite svårt att få i sig tillräckligt med kcal direkt efter en operation när man är inne i kostrehabiliteringen med flytande eller passerad kost. Kroppen använder sig då av sina reserver för att komplettera energimängden som inte kommer med maten.

En del har fått höra från sin dietist att man bör ha ett ungefärligt mål på ca 1800 kcal efter ca ett år efter operationen om man är fysiskt aktiv.
En har fått höra från sin dietist att hon ska äta ca 700 kcal per dag dom första tre månaderna.

Så, det är diffust och lite svårt att ge ett rakt svar.
Min personliga gissning är att i början får man inte sig särskilt många kcal per dag eftersom man flyter och sen äter puré. Jag får helt enkelt fråga dietisten i Falun när jag ska operera mig hur det ligger till med antal kcal.
2009-01-06 | 20:25:24

Kostråd vid Gastric Bypass

Jag tänkte att jag skulle göra ett inlägg om kostråd när det gäller operationen jag ska genomgå.
Förhoppningsvis lär jag er något samtidigt som någon kanske hittar hit och får veta mer. Informationen har jag fått ifrån dietisten i Falun på informationsmötet jag var på i december 2007.

Kostråd


Eftersom man endast kan äta små mängder åt gången, är det viktigt att fördela maten över dagen.
Magsäckens förmåga att bearbeta maten är nedsatt. Därför är det viktigt att tugga maten noga.
Genom att dricka mellan måltiderna kan man undvika att maten alltför snabbt hamnar i tunntarmen. Samtidigt undviker man att fylla magen med vätska istället för den näring som en bra måltid kan ge.

Flytande kost

De två första veckorna efter operationen ska man äta flytande kost.

Måltidsförslag, flytande kost:
  • Frukost: Fullkorns- eller havremustvälling, filmjölk, yoghurt
  • Mellanmål: Filmjölk, yoghurt, osötad fruktjuice
  • Lunch: Varm, slät soppa (färdig eller hemlagad)
  • Mellanmål: Filmjölk, yoghurt, osötad fruktjuice
  • Mellanmål: Filmjölk, yoghurt, ostötad fruktjuice
  • Middag: Varm, slät soppa (färdig eller hemlagad)
  • Kvällsmål: Fullkorns- eller havremustvälling, filmjölk, mjölk
Mixa soppor med bitar i. Barnmat (från 5 månader och uppåt) som spädes med buljong och mixas går också bra. Ät gärna soppan med tesked för att du inte ska äta för fort. En (1) dl ska ta minst 20 minuter att äta. Det är viktigt att man kompletterar med en vitamin- och mineraltablett varje dag. Inte bara under de första två veckorna utan hela livet ut.

Purékost

När två veckor gått är det dags att börja äta purékost. Ät purékost i två veckor.

Måltidsförslag, purékost:
  • Frukost: Ca 1 dl gröt, 1-2 msk fruktpuré/mixade bär och mjölk
  • Mellanmål: 1 dl frukt- eller bärpuré (finns att köpa på barnmatsburk eller mosa/mixa egen frukt/bär)
  • Lunch: ½-1 dl potatismos, ½-1 dl mixat kött/fisk, mixade grönsaker/rotfrukter i mån av plats, sås
  • Mellanmål: 1 dl mjölk, filmjölk eller fruktpuré
  • Mellanmål: 1 dl mjölk, filmjölk eller fruktpuré
  • Middag: Se lunch eller använd barnmatspuré
  • Kvällsmål: 1 dl välling, 1 dl mixad frukt/bär med 1 dl mjölk/keso eller 1 dl fruktyoghurt
"Vanlig mat"
Efter de två veckorna med purékost kan du börja med "vanlig mat".

Måltidsförslag, "vanlig mat":
  • Frukost: ½ glas fil med lite bär eller frukt, 1 liten smörgås med pålägg eller ca 1 dl gröt med bär eller sylt, ½ glas mjölk
  • 1-2 mellanmål: ½ glas mjölk, 1 liten smörgås eller 1 liten frukt
  • Lunch: 1 liten kokt potatis, 2 skedar kokt ris eller pasta, 1 pannbiff, 3 köttbullar, 1-2 skivor skinka eller 2 tunna skivor falukorv eller motsvarande mängd fisk, grönsaker
  • 1-2 mellanmål: ½ glas mjölk, 1 liten smörgås eller 1 liten frukt
  • Middag: Se lunch
  • Kvällsmål: Se frukost eller mellanmål, eller eventuella rester från lunch eller middag
Maten resten av livet
  • Försök dricka 1 ½-2 liter vätska/dag. Vatten är bästa drycken.
  • Undvik dryck till maten - drick mellan måltiderna.
  • Ät regelbundet - låt det inte gå för lång tid mellan måltiderna.
  • Tugga maten noga.
  • Unna dig att äta god mat i lugn och ro!
Eftersom magsäcken är liten, blir också matmängderna små. Direkt efter operationen äter de flesta väldigt lite. Allt eftersom man lär sig hur man kan äta och vilken typ av mat och livsmedel som går bra att äta kan man öka matmängderna något. Hur mycket man kan äta vid ett och samma tillfälle varierar. Många upplever att man vissa dagar kan äta mer och andra dagar mindre.

Oavsett hur mycket man kan äta är behovet av näring detsamma som före operationen. Kroppen behöver fortfarande lika mycket av t.ex. vitaminer och mineraler. Eftersom matmängderna nu är små, är det viktigt att äta näringstät mat där alla näringsämnen finns med. Eftersom man endast kan äta lite mat och kroppens förmåga att "ta upp" näring ur maten har minskats bör man komplettera med multivitamin- och mineraltillskott.
2009-01-06 | 19:15:05

Stratskottet har gått: träning 2009

Och så har man kört första riktiga passet 2009 då, var på Gymmet med T idag. Planen är att boka oss för nästa vecka varje vecka så att vi vet att vi kan komma iväg de 2-3 gånger i veckan som vi planerat. har gått en proemnad idag också, men det gör jag nästan varje dag nu, för ljusets skull, idag hade jag tur och hade en ledig man, så då fick jag sällskap.


Min plan för 2009 är att styrketräna 2-3 gånger i veckan på gym, och så promenera och köra crosstriner hemma, eventuellt köra magövningar hemma också, då det inte blir så mycket sånt på gymmet. har även fudneringar på att följa med och gympa lite på Friskis och svettis så småningom, men det får bli när uppsatsen är i hamn i så fall.

Senare i vår så tänkte jag börja jogga lite, vill springa i mål på vårruset i år.

I sommar blir det kanske lite gratisgympa i parken, beror lite på hur jag jobbar och hur jag orkar med jobbet.

har även planer på att hyra kanot och paddla lite, kanske ro och ta mig runt en hel del på cykel och gåendes och återupptäcka staden, finns månag fina promenader och sånt som jag har missat.



konditionsmålet i år är alltså: orka jogga vårruset.

men hur sätter man upp ett styrkemål???? hjälp den som kan!!!!

jag vill i allafall kunna jobba i sommar utan att få ont i ryggen, vilket jag fick under högsäsongen.


2009-01-05 | 20:12:34

banta aldrig skelettet

Aftonbladet tar upp hur man kan banta sig själv till skört skelett. och det är verkligen värt att ta upp, även för mig som viktbloggare. Jag tycker att jag och Lina skriver en ansvarsfull viktblogg, men genom att skriva o viktnedgång så bidrar vi till viknedgånsgmedia och det kan inspirera fel personer. Själv är jag en sån person som suger åt mig all info jag kan komma åt om det ämne som för tillfället intresserar mig mest. När jag skulle gifta mig kunde jag bara genom en bild avgöra vilket märke en brudklänning tillhörde. När jag fick en cysta i ryggen lärde jag mig allt om hur man opererar sånt och det har fått till följd att jag  skrämt mig själv och prioriterat pencillinkurer istället för att be om en operation eftersom att jag tycker att det verkar så jobbigt i de värsta scenariona (de som troligtvis inte ens skulle drabba mig). När jag gick ner i vikt i tonåren lärde jag mig hur mycket kalorier det var i allt. jag har sifferminne som en guldfisk och kan knappt komma ihåg mitt eget telefonummer, men då kunde jag kalorier på allt från äpplen till sockerbitar utantill. det har jag lyckligtvis glömt nu, och jag kan nog inte se skillnad på en Nixa eller en Lilly längre. Men återigen är vikten på tapeten för mig, och jag tror att lite av min törst efter information och kunskap återspeglas i bloggen. jag funderar mycket över olika metoder och extratips som ska få en att förbränna mer eller gå ner mer. men jag reflekterar väldigt lite över vem som sitter och läser.

Själv var jag ju lika kunskapstörstande som tonåring och då hade jag dessutom svarare att sålla mig igenom tips och råd, vara källkritisk och tänka vettigt:

När jag var tonåring tuggade jag inte tugummi för att det skulle få mig att svälja luft vilket skulle göra att jag blev lite tyngre. När jag var tonåring kunde jag överväga om det verkligen var värt att äta ett äpple för X kalorier när man kunde skippa det och dricka vatten för 0 kalorier istället. När jag var tonåring satt ujag och en kompis och klappade oss frenetiskt under hakan för att vi läst någonstans att det skulle hjälpa oss att slippa dubbelhaka. Ana martinez berättade i "trösta mig aldrig med en kramell" hur kompisar lärde varandra att kräkas efter att man ätit.


Poängen är att även om vi skriver vettiga inlägg, så kanske en tonåring som hade lika vriden syn som jag hade på det här med vikt och hälsa ibland tar till sig fel saker i det vi skriver. även om lina och jag har stora övervikter så är viktminskning lika intressant att läsa om för en människa som inte har någon övervikt men som aspirerar på att bli en size 0.

Det jag vill ha sagt är väl egentligen:

var inte idioter med era kroppar. var hälsosamma. Var källkritiska till det ni läser. Tänk efter vad som verkar vettigt.

och svält er för Guds skull inte. Det är inte värt ett skört skelett att kunna ha en klänning i size 0. !BANTA ALDRIG! ät ordentlig mat och rör på dig oavsett din storlek. var snäll mot dig själv. njut och unna dig. Spendera inte ditt liv med att välja mellan äpple och vatten eller klappa dig blå under hakan för att slippa få dubbelhaka, gör något vettigt av din tid.

Var rädd om din stund på jorden.

ett totalvirrigt inlägg men jag behövde skriva det....: ) nu ska jag åka och handla, maken sitter nästan och sover i sin skrivbordsstol i väntan på att inlägget ska skrivas klart. Så. Färdig!
2009-01-05 | 16:48:25

kaffepiff

jag skulle ha haft kaffevakren imorse egentligen, men var för trött, så jag tänker kompensera med att gå och brygga lite av vårt finkaffe som vi fick i julklapp till maken tills han kommer hem från jobbet.

När jag gör kaffe brukar jag ha soyamjölk (light) till. och så brukar jag krydda kaffet med kanel eler kardemumma eller både och, då behöver man inte äta något till, kaffet smakar lite kaka också. Mjölkskummaren är ett av de mest använda köksredskapen här hemma.

Nu är det slut på både soyamjölk och vanlig här hemma, men lite kryddor blir det ändå.


Hur piffar ni andra till kaffet? Eller hur fikar ni smalt kanske man ska fråga?
2009-01-05 | 13:39:07

Rösta på Heartsick

Glöm inte att gå in och kolla bloggar och rösta på årets blogg . Lina och jag finns på listan endast för att jag nominerade heartsick och jag såg bland hennes kommentarer att även Lina röstat på henne, så jag tar mig friheten att röstfiska lite åt henne här i våran blogg.

Min motivering till att hennes blogg ska vara med i omröstningen;
ärlig och rolig och ledsam blogg omvartannat, skrivs av en tjej som verkar ha humor och självdistans lika mycket som hon vågar berätta om sina allvarligare tankar. En skön motpol till alla ytliga bloggar av tjejer i samma ålder.

/Anna
2009-01-05 | 09:32:17

Medveten

Jag är medveten om att jag inte skriver så mycket om operationen och mina tankar kring operationen.
Det ska bli ändring på det nu. Men grejen är den att jag har försökt smälta allting under julen och ta in vad som faktiskt är på väg att hända. Det kommer att bli en så stor förändring och en så stor grej att gå igenom att det kräver eftertänksamhet. Jag tar verkligen inte lätt på det här beslutet och jag tänker faktiskt en hel del på mitt beslut.
Jag är fortfarande fast besluten om att gå igenom operationen och jag vill gå igenom operationen.

Jag tänkte berätta för mina syskon under julen om operationen och ville först berätta efter att jag blivit godkänd. Den "äran" fick jag inte då min kära mor redan hade "skvallrat" för dem. Hon hade förvisso inte sagt att jag skulle göra den, utan att jag funderade på att göra en operation.
Jag blev lite besviken över att hon tog sig friheten att berätta före mig men nu är det ju skitsamma, vad ska jag göra åt saken?
Hur som helst så tog min ena bror det väldigt lätt och brydde sig knappt. Eller bryr sig gör han, men jag tror inte att han är särskilt medveten om vad det hela innebär. Han är i alla fall delaktig nu och det känns bra.
Min andra bror, tog det bättre och blev nyfiken liksom hans sambo. Dessutom märkte han att jag hade gått ner! Det blev jag otroligt glad över, kanske för att vi inte ses särskilt ofta. Han kanske hade fått "nya ögon" i och med att han själv pysslat med ett viktprojekt för egen del tillsammans med en kompis.
Så jag är glad över att mina syskon och deras respektive vet om mitt beslut och vet mer om vad det innebär att jag gör denna operation.

Mina föräldrar då? Dom vet ju om beslutet och har vetat om det sen december 2006.
Pappa säger inte så mycket men å andra sidan har han aldrig varit en sån som säger så mycket. Han vet vad jag ska gå igenom och vad det innebär men mer än så är det inte.
Mamma däremot är och har varit avigt inställd hela tiden. Hon börjar mjukna lite men jag tror hennes avighet bottnar i rädsla och ovisshet. Hon tror att operationen innebär att jag aldrig mer kan äta normalt, att jag kommer att pulvriseras och leva med tarmvred (för det hade hon ju hört att man kunde få!) för resten av livet.
Så fort jag stoppar något i munnen frågar hon "får du äta det där efter operationen?". Irriterande.

Det kommer att bli en jävla pärs i början, det är jag inställd på. Tänk er själva att gå från att äta "normalt" till att äta miniportioner superlångsamt med tesked! Det är klart som fan att jag kommer att bli galen ett par gånger. Men då får jag ha det i bakhuvudet att jag valde operationen själv och att det sakta men säkert kommer att bli bättre.

Och vad man "får" äta eller inte är ju upp till en själv. Meningen är ju att man ska äta vanlig mat, bra mat. Och vanlig, bra mat äter jag idag. Annars skulle jag ju inte gått ner... att gå ner i vikt handlar ju väldigt mycket om vad man faktiskt äter.
Det är inte meningen att man ska äta glass med grädde och chokladsås till middag och det gör jag inte idag heller, men min mamma verkar tro att allt sött och allt fett är förbjudet.
Grejen är ju den, som jag har förstått det, att det är väldigt individuellt vad man klarar av att äta. Somliga kan äta både sött och fett, andra klarar sött och andra klarar fett, somliga klarar varken sött eller fett. Somliga klarar en liten del sött och en liten del fett, ja - ni fattar.
Det handlar ju om att prova sig fram till vad som fungerar. Hur ska jag annars kunna lära mig vad jag dumpar på och inte? Man lär sig ju av sina misstag!
Nu har inte jag tänkt att äta kaffebröd och pizza direkt operationen, det är inte det jag menar, men jag menar att jag måste kunna prova att äta av allt jag äter idag även efter operationen för att se vad som fungerar och inte.
Sen dumpar folkar på mer än bara sött och fett, en del dumpar på sill, en del dumpar på vitt bröd och många tål t.ex. inte mjölk men däremot filmjölk. Det är som sagt väldigt individuellt.
Så livet efter operationen och efter flyt- och puréperioden kommer att bli en testbana!

Precis som jag skrev en informationsberättelse till er läsare så ska jag göra detsamma till mina föräldrar och även ge till mina syskon så att dom kan få läsa.
Jag har lånat boken Operation: nytt liv ett flertal gånger och gett till mamma men hon har inte riktigt velat ta in och ta del av boken. Så jag har försökt att få henne att förstå vad jag ska gå igenom, men det går inte riktigt fram alla gånger.
Men det börjar som sagt att gå bättre och nu ska hennes chefs dotter genomgå samma operation (nu i januari), så hon kan ju utbyta tankar med henne vilket är bra.

Det känns otroligt skönt att alla i min närhet är medvetna om detta och förstår att det är mitt beslut.
Och det känns otroligt nervpirrande inför vad som komma skall!
2009-01-05 | 09:03:38

Resultatet i vår PMS-undersökning



Jag stänger vår lilla undersökning nu angående vad ni helst glufsar i er vid PMS.
Vinnaren choklad är inte särskilt överraskande men jag trodde faktiskt att kolhydrater skulle hamna högre upp på listan!Nåja. Resultatet:

1. Choklad - 10 röster - 48%
2. Chips, salta pinnar etc. - 4 röster - 19%
3. Godis - 3 röster - 14%
4. Pasta, bröd och kolhydrater - 2 röster - 10%
5. Annat - 2 röster - 10%
6. Kött - 0 röster - 0%

...förresten, ni som röstat på Annat, vad är det för något? Har jag glömt något superviktigt som man glufsar i sig vid PMS eller innebär det att ni inte har PMS?
Och inte hade vi några köttälskare i undersökningen heller. Det är tydligen ingen som vill ha en blodig biff vid PMS... ;)

Tack för att ni deltog!

/Lina
2009-01-04 | 18:46:42

se framåt

Förra året var hemskt på de flesta sätt och det blev en dominoeffekt av alltihop. Döda pappor- vi tar ledigt från jobben- dåligt med pengar, döda pappor-praktiska saker som måste utföras- ingen tid över till annat, döda pappor-må dåligt- inte orka göra roliga saker, döda pappor + egen flytt- pappornas hem måste röjas ur och städas, vårat hem måste röjjas, packas och städas= hela våren, sommaren och en bit in på höste flyttar och städar vi, att min pappa bodde i stockholm, svärfar i fagersta och vi bor i en helt annan stad gör ju inte saken läattare. Döda pappor- ledigt från jobbet- dåligt med pengar- jobba ifatt- inte orka skriva uppsats- ingen examen- måste fortsätta sen= stress stress stress.

Så 2008 handlade om sorg och stress och brist på kul.

jag tänkte på det häromdagen, hur länge sen det var som jag verkligen såg fram emot något, längtade och sen dessutom kunde koppla av och njuta av det jag längtat efter. även om det funnits glada dagar också 2008, så har de även inneburit ångest och stress, och tankarna har kretsat mycket kring pappa och svärfar och en massa andra människor som lämnat jordelivet. att gå in i ett helt nytt år kändes även det lite ångestfyllt, att lämna pappa i 2008, han kom inte längre, inget efter tidig morgon 18 mars fick han vara med och uppleva, där stannade tiden för honom, det är jobbigt. ironiskt nog hittade jag naturligtvis den perfekta julklappen i år, men den kunde jag ju inte köa osv. det är tungt.


jag har därför satt mig ner och funderat över vad 2009 kan erbjuda som kompensation. och har hittat flera tillfällen att se fram emot:


Min examen. uppsatsen ska bli färdig och gå igenom och sen ska jag fira så det glöder i champangekorkarna!

Brorsans 40-årsfest, borsan fyllde strax innan jul så festen blev framskjuten till våren och det lär bli en riktigt stor fest, så den blir nog jätterolig.

Mamma fyller 60 och det är upp till oss barn att ordna fram tidernas firande. Har hört det önskas om en kryssning.... och hur kul är det inte att göra världens finaste mamma glad.

Vårruset. Ska träna gärnet inför det och det ska bli så skönt att springa i mål!

Sommaren. Förra året såg jag mest flyttkartonger och smuts. i år ska jag ta vara på sommaren. Regnar den bort- det skiter jag i, här ska njutas! Picknickas. proemenras. Grillas och åkas båt! kanske tom bada ute?

MIDSOMMARFIRANDE!!!!!!!! ja mina vänner, har redan bett om och blivit lovad ledigt på midsommarafton och midsommardagen så i år blir det blomsterkransar och små grodorna för hela slanten. och en och annan snygg sandal och sommarklänning.

Resa. vi åkte till Dublin i höstas och det gav verkligen reslust. vart vi ska åka i år återstår att se, några frivilliga fågelvakter?

Kräftskiva. talde med vännen F om det, hon är vegetarian och hade några sköna alternativ till kräftorna. Jag tänker ladda med kräfthattar och allt!

Färdigställande av lägenheten. vi har fortfarande inga sovrumsgardiner och arbetsrummet/vardagsrummet ser ut som ett lager med gamla pappa-kartonger och en äcklig färg på vägarna, det ska målas om och fixas till och bli så fint och trivsamt så.

Vår Bröllopsdag. Den andra i ordningen. Då vill man ju göra något kul.

Jul igen. Förlåt om jag påminner att det brukar gå fort mellan jularna : ) och nästa gång har vi ju fått mer ordning i lägenheten också, MYSIGT!

Nyår. man kanske skulle börja fundera på nyårsfesten redan nu, jag tänker långklänning och glitter och snittar, vad tänker du?

Viktnedgången. Känner att det kommer att bli en massa rolig träning i år, sommarens jobb kommer också att göra sitt till och så har jag ju viktväktarna, pointsräknandet har gett en bra referensram till när man ätit lagom och när man ätit för mycket. jag tror på mig själv, i år blir jag smal igen.


PMS:en ska besegras. jag har redan kommit en bit på väg mot det, och ju längre året går destom bättre kommer det att bli.

2009-01-04 | 00:20:03

Choklad...blä

Fy fan, idag tog jag ett riktigt jättekliv utanför mina points och åt massor av choklad. Vi firade nioårsdagen på en relaxavdelning som man kan boka via makens jobb. Vi åt kinamat (där gjorde jag det nyttiga valet kyckling och grönsaker) och sen var Anna sugen på efterätt. medberoende som maken är så skaffade han genast feam kaffe och chokladpraliner från nåt hemligt chokladförråd han hade på sitt kontor med smarriga tryfflar han fått i julklapp elelr nåt sånt. Innan vi skulle gå följde jag med in på kontoret och hittade tryffelförrådet och det slog slint, en näve fick följa med ner i handväskan och konsumerades i bilen på vägen hem. och nu mår jag jätteilla. och får skylla mig själv.... kan man få baksmälla av mat???

jag tycker att jag har tullat lite väl på viktväktarkonceptet här nu ett tag, framförallt från nyårsafton och så, så nu är det skärpning på hög nivå som gäller.

Som tur är ska jag träna på tisdag.


till relaxen hör även ett gym, så jag var i allafall duktig och gick en promenad på 25 minuter på ett löpband medan vi tittade på stjärnorna på slottet.

imorgon blir det nog en utflykt tror jag som ett fortsatt firande : ) Hoppas det blir fint väder, för då blir det en prommenerande utflykt.
2009-01-03 | 21:30:59

Ett sent middagstips

Idag gjorde jag en emiment god pastasås!
Den är både snabb och enkel, vilket uppskattas då man inte alltid vill spendera timmar i köket eller ens har tid att stå hur länge som helst och peta runt i en kastrull...
Använde mig av Crème Bonjour Cuisine Vitlök & Örter som är riktigt god och har en fetthalt på 13% för den som vill veta.

Du behöver för 2 portioner:

- Några skivor god, rökt skinka eller kalkonbröst per person
- 1 burk hela champinjoner utan spad eller 2 nävar färska, skivade eller delade i mindre bitar
- ½ dl soltorkade tomater, strimlade och helst i olja (men låt den rinna av)
- 1 vitlöksklyfta
- 1 burk Crème Bonjour Cuisine Vitlök & Örter
- salt, nymalen svartpeppar
- olivolja eller smör att steka i
- valfri pasta, gärna färsk eller tagliatelle som har kort koktid

Strimla skinkan eller kalkonbröstet i lagom stora strimlor och dela de hela champinjonerna eller skiva de färska.
Koka upp vatten till pastan och koka pastan enligt anvisning på paketet. Hetta upp olja eller smör i en kastrull alternativt stekpanna. Fräs runt skinkan/kalkon ca 1 minut, riv ner vitlöken, tomater och champinjoner. Fräs runt någon minut. Rör ner en burk Crème Bonjour Cuisine Vitlök & Örter och låt allt blandas ordentligt. Smak av med salt och peppar.
Häll av pastan och servera med såsen och en god sallad.

Klart på en kvart, jag lovar! (I alla fall under en halvtimme, det garanterar jag!)

/Lina
2009-01-03 | 14:57:32

9 år med samma karl och olika vikt

Idag firar jag och min man 9 år tillsammans, det var idag på dagen 9 år sedan som det klubbades igenom och bestämdes på allvar att det var vi. 9 år är en ganska lång tid som går väldigt fort när man har roligt : ) Känns inte som att det är så länge ändå. Så idag firas det! Min man har älskat mig genom alla möjliga storlekar, om jag minns rätt (och det tror jag att jag gör, för jag vet vilka kläder jag hade när vi träffades) så hade jag stl 40 när vi träffades. och som mest hade jag stl 54/56 (däromkring i allafall, jag minns det inte, men jag hittade ett par byxor i den storleken i garderoben som jag minns att jag vhaft på mig). maken har aldrig sagt något annat än hur fin jag är, oavsett storlek. han har varit med mig i uppgång och nedgång på alal sätt och vis (även det som inte gäller vikten). Det är underbart att ha någon som verkligen älskar en för den man är. strax efter vi träffatys hade jag gått upp 10 kg och han gått ner samma mängd :D han fick mig att äta mer pizza och bjag fick honom att äta mindre pizza : ) och många av de kilon jag har och har haft har jag mysmiddagat mig till med honom. Vi mysmiddagar fortfarande, men nu gör vi det smalt istället. och jag är lika kär i honom som jag var när jag träffade honom.

En annan anledning att fira är vad jag såg på mitt "jobbskärp" igår, jag hade ritat ett streck där spännet var när skärpet var som mest åtspänd på skärpet jag använder till jeansen jag brukar ha när jag jobbar. Tyvär minns jag inte när jag ritade strecket, igår ritade jag i allafall ett nytt streck och se det skiljer nästan 4 cm. Ett litet hopp på måttbandet, men ett stort hopp för mig.
2009-01-02 | 00:07:23

Billig smalmat

I januari är man tjock och fattig : ) Tasteline bjuder på Tips på billig smalmat och det är ju inte helt fel.


själv är jag i behov av nya bh:ar, så jag tänkte försöka spara lite pengar nu i januari och köpa i allafall en, kanske två i bra kvalitet från Change i slutet av månaden.


Behöver verkligen besöka tandläkare snart också, har mardrömmar om hål i storlek med månens kratrar och har inte varit hos någon tandläkare sen jag gick i gymnasiet, så det är verkligen på tiden. Ser det som ett m¨ål för årets första kvartal. så ni ser ju att i allafall jag är i behov av kosing : )
2009-01-01 | 17:08:45

Big Medicine

Gissa vem som sitter bänkad ikväll kl. 20.00 framför TV4+?

Big medicine
Här tittar man närmare på den kontroversiella metoden av överviktsbehandling där man använder sig av operationer. Far och son Robert och Garth Davis har dedikerat sina yrkesliv till att få folk att bli medvetna om riskerna med övervikt. Till deras klinik kommer många övervikta som ser det som sin sista chans till ett återfå sitt liv. I programmen följer man ett antal personer som alla lider av kraftig övervikt under deras resa från processen innan operationen, under operationen och under tillfrisknandet.
2009-01-01 | 09:29:30

Bloggen fyller 1 år!



Grattis till oss!

Och vilket år... vilken resa! Eller vad säger du, Anna?

Jag vill ge oss båda en varsin guldstjärna för att vi tog oss igenom det här året och tillsammans gick vi ner totalt 19,5 kilo! Outstanding!

Nu blickar vi framåt, fortsätter vår resa på våra olika håll och sätt och framförallt fortsätter att minska i kilon!

Gott Nytt År!
Vi tog ett gemensamt VIKTigt beslut, att gå ner i vikt för att sedan hålla vikten, men har olika sätt att uppnå målet.

Anna använder sig av ViktVäktarnas program som bas.
Lina genomgick en GBP den 10/2 -09.



Båda har sedan bloggens start 1/1 -08 gjort en viktresa nedåt. Under sommaren -09 blev Anna gravid och fick pausa sin nedåtresa. Under graviditeten gick hon upp 21 kg och efter förlossningen i mars -10 är vikten återigen på väg neråt. Linas vikt tickade stadigt nedåt efter operationen. 11/9 -10 nådde hon sin målvikt, och fokus ligger nu på att hålla vikten. Den 24/11 -10 genomgick Lina en bukplastik.



Vi bloggar om viktens mot - och medgångar, om livet i stort, motion, mat & recept, tankar & känslor.

bloglovin
Start: 1/1 2008
Anna:
BMI:

Start: 1/1 2008
Lina: -72,6 kg (-74,1 kg)
BMI: 23.6 (23.1)