Uppdatering från Lina
Nu var det en mindre evighet sen jag skrev här och i fortsättningen kommer det att bli mindre inlägg från mig. Min tanke är att jag ska uppdatera, kanske en gång i månaden, om hur det går och hur vikten ser ut. Skulle det ske något spektakulärt så lär det givetvis ramla in ett inlägg.
Jag har helt enkelt tappat gnistan till att viktblogga, det är inte lika roligt längre och jag vet inte vad jag ska skriva eller skriva om. Sen är det inte så kul när man inte får någon feedback heller, men å andra sidan bloggar jag sällan - så allt går ju jämnt ut.
Min misstanke är att vikten jag är på nu och har varit på, är en vikt jag tidigare haft under en lång period. Om jag inte minns helt fel så vägde jag det jag väger nu (+/- något kilo) under min gymnasietid. Och jag var ganska stabil under min gymnasietid, så jag tror att kroppen vande in sig med den vikten och vill därför inte släppa ifrån sig den så jäkla lätt.
Då ska jag fira. Igen! Jag minns knappt när jag vägde så lite (ja, det känns lite!) sist. Men det måste ju ha varit i högstadiet, eller början på gymnasiet. Och jag tyckte då att jag var tjock och stor. Tänka sig... (Och det var då hela min vikthistoria började. Eller helvetet som det också kan gå under.)
Nu vet jag med mig att jag aldrig mer ska äta fikabröd, även om det så handlar om små bitar. Tidigare har jag kunnat tagit en halv bulle el. liknande till fikat, men inte längre - och nej, jag sörjer inte. Det är bara skönt att inte kunna äta fikabröd, och tro mig - det skulle ni också tycka om ni upplevde en deluxedumping...
Ska det fortsätta i den här dimensionen så lär jag bli skallig till jul. Kanske en peruk vore något att önska sig?
Jag tror ju inte så mycket på hälsokostpreparat (dels p.g.a. tidigare erfarenheter, dels p.g.a. mamma som blev sjuk av hälsokostpreparat) men snart lär jag införskaffa mig något mot håret. Och naglarna! Herregud vad dom bryts av lätt, skivar sig och är sköra. Och nagellack, ha, det håller i kanske 2 dagar... Kul!
Och vad gäller bh:ar är det ännu värre. Det är hur jävla svårt som helst att hitta sin bh-storlek. Är inte omkretsen för stor, så är den för liten, är inte kupan för liten så är det något annat fel. Går jag ner en storlek i omkrets så ökar jag kupan, men likförbannat är det något fel. Kanske för att brösten minskat rejält... sökt sig ännu mer söderut och ja... tappat formen. :(
Men... jag mår bra!
Som jag sagt till alla som undrat, till alla som frågat och alla som gett mig menande blickar:
Jag ångrar ingenting!
kom hit så ska jag ta med dig till världens bästa bh-affär!!!! och tack gullet
Hej och hurra vad det har hänt saker här!
Grattis till er båda Anna och Lina!
Lina: Ja det dära brösten är ett kapitel för sig. Det tog mig två och ett halvt år efter min viktnedgång för att förstå vilken min nya storlek var. Gå till en riktig BH-butik och be om experthjälp och räkna med att få prova om och om och om igen!
Har precis hittat eran blogg , Tycker den är TOPPEN!!! Så SNÄLLA Lina sluta ej skriva... Jag ska göra Gastric bypass 19/10 i Falun , Är väldigt nervös , men din blogg har hjälpt mej enormt!! Tack snälla du för att du delar med dej av din viktresa.
Tycker att du skriver helt underbart från hjärtat , skrattar som en tok vid vissa inlägg(bilden med raggsockor , känner så väl igen mig själv , skönt är de oxå med urtvättade stora långkalsonger till detta..)