Ett VIKTigt beslut

Var det någon som såg Kalla Fakta igår?
Det handlade ju om magsäcksoperationer. Eller fetmaoperationer. Eller gastric bypass. Eller quick fix som en del väljer att kalla det. Jag säger magsäcksoperationer just nu.

Hur som helst!

Jag lider med dem som det inte gått bra för. Jag tycker synd om dem och kan inte för mitt liv ana ens hur jobbigt det måste vara. Säga vad man vill om tjejen psykiska problem, men det är ändå inte roligt att inte kunna äta en måltid utan att kräkas. Jag själv kan ju inte ens kräkas - och tro mig, jag har försökt... (Som den gången när jag blev för full och ville spy, och rapade istället...) Men att tro att man per automatik blir lycklig som smal - det går inte in i mitt huvud för mig. Om man tror att man blir lycklig av att bli smalare så är man väldigt naiv. Visst, du kanske mår bättre - men det handlar om att samarbeta med huvud & kropp. Är du inte lycklig (du behöver inte vara superlycklig menar jag nu) innan så blir du inte lycklig efteråt heller. För den här operationen är en omställning. För HELA dig.

Många hamnar i identitetskriser. Jag blev ju smått deprimerad förra våren när det började att gå upp för mig vad jag gjort. Jag brottas än idag med tankar om mig själv och mitt utseende. Det är många dagar jag inte ser det andra ser. Visst ser jag i spegeln att jag gått ner i vikt men mitt huvud säger fortfarande att jag är tjock. Jag känner mig många gånger fortfarande tjock. Tror att jag tar mer plats än vad jag gör.
Det är därför som jag ibland slänger ut lite bilder på mig själv för att få perspektiv. Det tar lång tid innan huvudet fattar att jag inte längre har storlek 54/56.

Sen har vi det här med överskottshud. Nu kanske det vinklades så att tjejen från Gävle fick det att framstå som att hon blev förvånad över att hon fick överskottshud. Jag tror inte att hon menade så. Jag tror mer hon är besviken på att hon inte får någon plastikoperation eftersom hennes landsting menar att hon ska betala det själv.

Min åsikt är att det borde vara samma nationella riktlinjer i hela Sverige för att få en magsäcksoperation. Det ska vara samma information till alla och alla som blir godkända för denna operation och ska genomföra den borde få genomgå samma procedur innan, t.ex. pulverdiet i tre veckor för att minska fettet kring levern.
Min åsikt är även den att det borde vara samma nationella riktlinjer i hela Sverige för att få plastikoperationer efter en magsäcksoperation. Det är det inte idag. En del landsting menar att du ska betala rubbet själv. En del landsting menar att det räcker med att du når BMI 30, andra menar att du ska ha häng på 7 cm + eksem + psykiskt lidande + varit viktstabil si och så länge... o.s.v. Det borde vara lika för alla.

Det är så tråkigt när programmet vinklades negativt. Men det är klart, det är ju det som säljer och det som får folk att titta på programmet. Många får ännu mer fördomar och sitter och tänker "det var ju det jag sa, precis som jag tänkte...". Mycket av det som sades i programmet är ren bullshit tycker jag.

Problemet med alkoholism t.ex. Har du sen innan en problematik med förhållandet till mat (och också ångest inblandat) så finns det en stor risk att du efter operationen byter ut maten mot annat. T.ex. sprit, spel, sex. Det säger väl sig självt? I så fall bör man ju behandla den problematiken redan innan operationen och gärna under samt efteråt.

Och då kommer jag till avsnittet eftervård. Ja, eftervården suger ju.
Mycket verkar vara upp till en själv. Mår jag dåligt efteråt så är det upp till mig själv att ta tag i det och kontakta vården. Jag tycker att man borde bli erbjuden (regelbundet) någon form av samtalskontakt, antingen enskild eller i grupp. Att träffa andra viktopererade och få reflektera. Eller träffa en kurator/terapeut och bearbeta hela biten med identitetskris. Att se det andra ser. Att se det spegeln visar.

Nu pratar, skriver & diskuterar jag väldigt mycket via internet och det är jättebra. Men den fysiska kontakten är minst lika viktig. Alla vill inte uttrycka sig via internet, andra har behov av att få träffa någon.
Så just eftervården tycker jag är kass. Jag menar, som återbesök hos läkare. Hade inte jag själv bokat besöket hos min läkare så hade hon aldrig kallat mig. Det vet jag.
Tidigare åkte jag ju till Skönvikt i Säter och träffade en dietist i grupp med andra magsäcksopererade. Det snackades om flera träffar, men jag har inte varit på en träff än... och det har gått bra länge nu. Urkasst.

När jag får mail från personer som funderar på att göra den här operationen eller vill veta mer, så är alltid mitt råd: läs på! Ta reda på så mycket fakta du bara kan och hittar. Googla, låna böcker, prata med andra opererade, gå med i forum på internet, läs bloggar. Den informationen som sjukhusen ger räcker inte. Du har ett eget ansvar också eftersom det är ditt liv. Det är du som ska operera dig så du har ansvaret över hur påläst du är.
Det skrev jag på Facebook igår i en grupp jag är med i, att man borde kanske få göra någon form av prov innan man opererar sig för att se hur påläst man egentligen är. Precis som körskolelever tar teoriprov.

Jag tycker det borde göras ett avsnitt till av Kalla Faktas granskning av "fetmaoperationer". Ett avsnitt där dom det faktiskt gått bra för får visa sig och berätta hur dom mår, hur deras förändring gått till o.s.v. Ett avsnitt där det faktiskt vinklas positivt i kontrast till allt negativt.

(Lite positivt var det då Daisy visades. Hennes glädje gick inte att ta miste på. Hoppas att hon än idag är lika nöjd och glad efteråt. Tummen upp för henne!)

...tror jag sätter punkt där.