En måndag i februari
På ett sätt gillar jag måndagar, är man som jag i behov av nystarter och omståarter för att må bra så är ju måndagar egentligen en riktig gulddag. Måndagar är som nyårsafton miniformat, man får en chans att avge nya löften och behover inte bekymmra sig om gamla brutna. och så här, en måndag i februari lovar jag mig själv att uppsatsen snart kommer att vara färdig, att jag snart kommer att kunna lämna in den till min handledare och genom det köpa mig lite tid i fihet innan det är dags att ändra i den om det kommer att behövas, eller att bryta ihop ifall den inte har en chans att komma med i ventileringen överhuvudtaget.
och eftersom att det är måndag behöver jag inte bekymmra mig över att allt gick åt helvete igår, att jag efter att ha genomlevt en helg med stor uppsats och- livsångest rullade en taskigt hoprörd chokladbollsdeg i strössel och desperation medan jag tittade på Beck sent i går kväll och att jag efter att ha stoppat ett antal av dessa chokladbollar i kakhålet fick så ont i magen att jag satt dubbelvikt på sängkanten och tittade på Beck. det får jag glömma nu, för idag är det måndag och jag bläddrar fram ett tomt blad i viktväktarnas checklaender och skriver lydigt ner alla bra mat jag skyfflar ner i tidigare nämnda kakhål och jag skriver på min uppsats och Lina är tryggt hemma från sjukhuset igen och även om jag fortfarande är förkyld och inte kan träna idag heller så ser jag även en ljusning på den fonten vilket innebär att idag så är det måndag och jag har lite mininystart, och jag känenr mig glad, så god ny vecka på er allihop.
