Ett VIKTigt beslut

har precis förenat nytta med nöje och skurat duschkabinen medan jag pratade med en kompis i telefonen. och nu är jag helt genomsvettig, så nu måste jag gå in och duscha och förstöra allt hårt arbete jag laggt ner...min kroppstemerperatur har verkligen förändrats sen jag blev gravid, jag som alltid haft kalla händer och fötter och frusit massor har nu jättevarma händer och fötter och svettas jättemycket fast det är vinter, sova utan täcke osv och så måste jag duscha jätteofta för att känna mig fräsch, det är kosntigt hur det kan ändra sig så där!

Idag tog vi en promenad tillsammans runt parken, jag och maken, sen tränade jag lite hemam på min nyinköpta yogamatta med ett träningsprogram jag fått av makens brors sambo som är sjukgymnast, lite lätta övningar, men det kändes att man inte tränat på ett tag. Förhoppningsvis kommer jag iväg till gymmet nästa vecka med T och kan cykla lite på träningscykel, skulle vara skönt. Magen blir bara större och större, en del av mina mammabyxor börjar bli för små, ska bli intressant att se hur stor den är på slutet. Idag är det bara 50 dagar kvar till beräknat datum...tycker inte det var länge sen som det var 100 dagar kvar...eller ungefär 9 månader kvar och jag stod chockad i köket med ett graviditetstest som det stod gravid på. Tiden går fort, men sakta på något vis.

Har börjat tänka lite på hur tiden efter förlossningen kommer att vara och har en plan på att laga mat den närmsta tiden och frysa in i matlådor samt köpa hem frysta grönsaker och ev lite konserver för att försäkra mig om att vi äter ordentligt den första tiden, inbillar mig att det kan vara lätt att glömma det mitt i allt det nya. Annars kan jag inte ens föreställa mig hur det kommer att bli...att vi ska vara föräldrar åt en riktig människa. Ha ansvar för uppfostran och lära den lilla allt vi kan om livet och hur man klarar sig, det är ett stort och viktigt uppdrag. Det bästa är väl att inte förestälal sig för mycket utan ta det som det kommer och försöka göra det bästa av situationerna man hamnar i.

Igår tittade vi på dokumentären Spermiernas kamp på kunskapskanalen, en sån där dokumentär som får en att förundras över att det överhuvudtaget blir några barn så många hinder som de där stackars spermierna måste ta sig förbi. För den som inte såg så går filmen i repris på lördag kl 18.

Den sena timmen till trots har jag nyss avnjutit min andra stora passion just nu: makrill i tomatsås!!! Fet fisk och gröna äpplen är det bästa jag vet just nu, har till coh med haft en öppen chokladkartong stående i vardagsrummet i felra dagar utan att bli frestad. Graviditeten gör en lite knäpp : ) jag bord ebli jättesmart med tanke på all fisk jag äter, men jag verkar mest bli dummare och dummare, jag tappar ord när jag ska prata, gör saker jag inte kommer ihåg att jag har gjort strax efteråt (min man hörde mig tillexempel sjunga i duschen en dag, en händelse jag inte har ett minne av), jag tapapr bort saker eller lägger dem på konstiga platser, skickar sms till fel person osv osv, graviddemens kallar jag det.

nu ska jag gå och lägga mig, helt utan halsbränna för en gångs skull.

Foto: www.fotoakuten.se


Min stora passion nuförtiden heter Granny Smith. Jag har till och med tagit med mig äpplen vid några tillfällen när jag åkt bort i skräck över att inte kunna ta mig ett äpple när jag är sugen. Sura gröna äpplen ska det vara!

jag hade tur och mådde inte speciellt illa under första delen av graviditeten, kräktes ibland och så, men det var lindrigt. Däremot mår jag riktigt illa nu istället, dock utan att kräkas vilket ju är skönt. En morgon vaknade jag och kände att jag mådde illa och yrvaken som jag var kom jag väl inte ihåg att jag var gravid för jag tänkte "å vad jag mår illa, tänk om jag är gravid" :D Det positiva är väl att jag pga detta inte är lika sugen på saker längre! idag har jag inte gjort mycket, var på jobbet och fikade lite och umgicks, blev hämtad och fick skjuts dit av snälla arbetskamrater. Sen kom jag hem, satt lite vid datorn, bestämde mig för att vila enb stund för at sen gå ut, sommnade i soffan och sov kanske 3 timmar. smma igår, sov ett par timmar på eftermiddagen, men då hade jag i allafall redan varit ute på promenad. Funderar på att ta ett gravidsalsapass för att röra på mig lite, blev ju lite för mycket stillasittande idag, tror att fogarna ska hålla för det. igår var foglossningsvärken rent av jävlig, att ta sig ur sängen efter middagsvilan blev ett storprojekt. men om man bortser från illamående och foglossning som egentligen bara är struntsaker jämfört med annat så är allt underbart, har kännt lilla bebisen böka omkring i magen hela eftermiddagen, tycker att det är så underbart.

Var dödstrött i går kväll efter att ha ägnat stora delar av föregående natt åt att gå upp och kissa, blev ett jäkla spring. Så igår störtade jag i säng. och sen behövde jag bara gå upp 1 gång i natt för att kissa, och så en gång på morgonen och sen somnade jag om och sov till klockan var tjugo över 11, för länge men ack så skönt, var ju så trött innan. det värsta när man sover för länge är att dagen brukar fortsätta i samma slöa stil, men inte idag inte, jag har städat och tvättat och småpysslat hela dagen, dammat och sånt och faktiskt njutit av det, att gå här hemma och göra fint. Måste ju vara en allvarlig bieffekt av graviditeten, att jag faktiskt tycker att det är roligt att städa...jag hatar att städa hemma i vanliga fall, även om jag kan tycka att det är kul att göra det på jobbet. imorgon kommer en kompis hit, vi ska titta på film och äta sushi, ska bli gott och trevligt. Nästa vecka åker jag hem till mamma några dagar, ska passa på att träffa mormor och brorson och lite andra också tänkte jag.

Har varit ute på en promenad idag, svinkallt och uppfriskande :) har även varit på besök hos barnmorskan. Idag var det faktiskt första gången hon sa något om vikten, att jag måste fortsätta promenera och hålla koll, så det blir till att vara sträng mot sig själv i fortsättningen. låg lite under kurvan idag, men hon trodde att det berodde på att bebisen laggt sig på tvären istället för på längden som sist, och det stämmer nog för imorse så kände jag hur det knölade på båda sidor om naveln, tror jag kände ett huvud och en stjärt :D Vi fick också information om att vi snart ska få börja på föräldrautbildningen, det har legat nere pga influensavaccineringen, men nu skulle de starta grupper igen, hoppas att man lär känna någon i sitt närområde, det skulle vara roligt!

vikten låg på 92,6 kg, jag har gått upp 13,6 sen inskrivningen, minns inte exakt vad jag vägde sist den 22/12, men jag tror att jag gått upp 1 kg sen dess och det tycker jag själv inte är sååå dåligt med tanke på att det varit jul och jag har varit sjuk och suttit stilla mycket.

kanske får träffa T idag, men det beror på om hennes bil startar, annars har man ju alltid tusen saker att roa sig med här hemma, håller på att plocka undan julsakerna bland annat och det känns skönt för då är man et steg närmare våren :D

jag ororar mig jättemycket för Roffe, han har börjat plocka fjädrar på sig själv nu, det har han inte gjort förut vad jag vet, märks tydligt att han är stressad och inte riktigt trivs, jag hoppas att han kommer att trivas bättre när han kommer härifrån, men jag är jätteorolig för att det bara ska bli värre när han ska träffa massa nya fåglar.

Det kommer verkligen upp nen hel del känslor när man är gravid, på senaste tiden har jag tänkt jättemycket på min pappa och även på min svärfar, tycker att det känns så synd att de inte får vara med om detta stora som händer oss nu, det är snart två år sedan de dog med bara 6 veckors mellanrum...att det beräknade födelsedatumet dessutom ligger väldigt nära pappas dödsdatum gör också att jag tänker mycket på det tror jag. Egentligen vill jag inte tänka på deras död utan mer på deras liv, det är roligare. ibland tänker jag på deras liv nu, föreställer mig att de träffas och tar en öl tillsammans och pratar om sitt kommande gemensamma barnbarn. De kände inte varandra när de levde, träffades bara en gång på vårat bröllop, men de var på många sätt ganska lika varandra, hade samma smak.

Jag stod vi det rytande havet inatt
och såg ut i rymdens evighet.
Och jag såg en svag men tydlig glöd; 
Jag såg att nya stjärnor föds.
Och fast det var natt 
blev det ändå aldrig svart
Där ute 
tändes nya ljus.

Vi är en sekund i epokernas ström,
men vårt liv är en oersättlighet.
Så innan min låga flämtar till, 
och skynningstimmen tiger still,
vill jag vara ett bloss 
för dom som följer oss 
en tid;
ett ljus på deras stig, 
en tid; 
ett ljus i deras liv.

ur "Ljuset" av björn Afzelius

Har fått en ny craving: min mamma!
Jag längtar så sjukt mycket efter henne just nu, men det är mitt i natten så det är ju inte direkt läge att ringa till henne. Jag får hålla mig till imorgon. Måste ta och planera in en tripp till ursprungskommunen inom kort, men jag behöver åka tåg och min erfarenhet av att åka tåg på vintern är att tågen går sönder och det blir signalfel och man får åka buss istället, så man kanske måste vänta tills en här extrema kylan försvunnit? Blev så mammasentimental nyss att jag bara var tvungen att göra nånting så jag  har skickat henne en present i allafall, hoppas att den blir uppskattad, ett par fina örhängen ska hon få!

Gjorde en oväntad upptäck idag, i Wii är jag bättre på att bowla med vänster han än med höger. och om jag får serva så vinner jag wii-tennisen...ibland i allafall :D

Har varit riktigt duktig och rörlig nu tre dagar i sträck, i Tisdags gick jag en lång promenad i kylan (men var tvungen att gå in och köpa mig en kopp te på ett fik innan jag gick hem igen), i går dansade jag gravidsalsa till min fitmamadvd och idag har jag åter varit ute och traskat, en bra bit längre än jag kunnta förut, tack vare bältet!!!! Förkylningen är borta! idag gick promenaden ner till stan tillsammans med min kompis och hennes dotter, vi var och fikade (jag åt ciabatta med fetaost och oliver och drack te till) och sen gick vi till en tygaffär och jag har köpt hem tyg till en amningskudde som jag ska sy, blev ett mjukt tyg i lila och svart. Ska köpa mera stoppning sen, ville se först på et ungefär hur mycket som behövs så jag köpte bara en påse. Morgonen och förmiddagen avlöpte dramatiskt, när jag skulle sätta in nytt badvatten till fåglarna så passade Fina på att rymma och sen fick jag inte in henne, så maken fick komma hem på lunchen och hjälpa till :D Nu ska jag laga mig lite mat, tror att det blir pasta och tonfisk. jag bävar lite inför vägningen på måndag innan jag ska till barnmorskan, men de tblir väl som det blir. var i allafall jätteroligt att köra salsapasset från träningsdvdn bara för att må bra och för att jag hade träningslust inte för att gå ner i vikt eller något sånt. jag fick modifiera en del rörelser för att det skulle passa foglossningen, men det gick bra!

Fattar inte vad som händer, flera gånger de senaste dagarna har mina inlägg bara försvunnit helt plötsligt och går inte att hitta igen. Störande, för man orkar inte alltid skriva om dem. gör ett nytt försök på det senaste då:

Idag har vi fått besked från fågelhemmet att de kan ta emot våra kvarvarande fyra fåglar. Det känns jätteskönt, ett stressmoment mindre. Parvel har varit riktigt pestig idag måste jag säga, varit hysterisk och suttit och gallskrikit av någon outgrundlig orsak som jag inte kunnat lista ut. Jag har varit jätteirriterad och arg här på honom, blev så arg att jag fick sammandragningar så jag fick lägga mig i soffan en stund och tagga ner. Det enda som hjälpte var att jag stod bredvid buren och tittade parvel i ögonen och tänkte kärleksfulla tankar om honom, då blev han faktiskt tyst en stund. men jag kunde ju inte stå där hela dagen. hur glad jag än är över att vi hittat nytt hem till fåglarna så vet jag att jag kommer att gråta floder över dem när de är borta, och jag kommer att sakna dem jättemycket, varenda en, men speciellt parvel hur pestig han än kan vara. Det bortskämda lilla gullefjunet kläcktes som en överaskning en dag 2004, själv mådde jag inte så bra den perioden, men tack vare att han kom så blev livet lite mera meningsfullt, jag kastade mig upp på morgonen för att se om han klarat natten. han blev en överaskning därför att hans mamma laggt ägg då och då under många år, men det hade aldrig blivit något. men så plötsligt pep det i ett ägg en dag och en liten stund senare så var Parvel ett faktum. men i denna frågan så måste vi ha fåglarnas, vårat kommande barns och vårat eget bästa för ögonen. Ett barn behöver lugn och ro, fåglarna behöver människor som har ork och tid att ägna sig åt dem. Det är svårt men nödvändigt att lämna bort dem. Nu återstår bara att hitta ett bra datum och en bra bil att transportera dem i. Det är en bit att åka, och de är jätte känsliga för kyla så det blir lite att pyssla med och fundera över innan de är på plats. är inte säkert att jag klarar av att åka med i bilen heller, min rygg håller inte riktigt för långa bilresor just nu.


Parvel som nykläckt, ca 20 minuter gammal tillsammans med sin lilla mamma Klara. Idag har han en fru som ser ut som mamma och har skapat, matat och uppfostrat fyra egna barn tillsammans med henne.

I går firade jag och maken 10 år som par. Ett decennium under vilket han varit min dejt, min pojkvän, min sambo, min fästman och nu min man och pappan till vårt kommande barn. Jag låg i natt när jag inte kunde sova och funderade på hur en människa kan vara så fin och bra som han, det är verkligen världens bästa människa, jag kan inte tänka mig en enda egenskap som på något sätt skulle förbättra honom. för mig är han perfekt. Självklart finns det saker jag irriterar mig på hos honom också, det är nog svårt att leva med en människa så nära sig i 10 år utan att irritera sig på en enda sak, men de sakerna är helt betydelselösa i det stora hela. jag har haft en sån tur som träffat och fått förmånen att dela tillvaro med en så underbar människa. Det har hänt mycket under dessa 10 år, fina underbara saker men också sorgliga och tråkiga. Det har varit härliga tider och svackor och kriser blandat. Vi gifte oss inte förräns 2007, men har hålit ihop i såväl lust som nöd både innan och efter den underbara dagen. Jag hade velat ge honom något fint igår som tack för att han är så fin, men jag kunde inte komma på något som gjorde mina känslor rättvisa. Det finns inte ens ord stora nog att beskriva hur mycket jag älskar honom. Jag kan bara försöka berätta det för honom med de små orden jag kan och försöka visa honom det varje dag genom mina handlingar.

Jävla förkylning, nu får det vara bra! Jag orkar ju inte göra någonting, skulle velat ut lite på mellandagsrean och handlat, men har inte orkat, skulle vilja ta en promenad idag, men har inte orkat, skulle behöva städa lite här hemma men orkar inte. Fick sms från en kompis att de var is tan och undrade om vi skulle ta en fika, men vill inte riskera att smitta henne och hennes sambo...men det är sååååå trååååkigt att inte träffa folk. Är glad att jag inte har feber i allafall, men hosta, igentäppt näsa, snuva och trötthet är inte så festligt det heller. Ljuspunkten är att ligga i soffan och känna lilal bebisen åla runt under huden, det är inte lång tid kvar nu. Har beställt vagn(en sån man kan göra om till sittvagn sen) och köpt babyskydd (Fick köpa ett jättefint av T's syster), har lite kläder också (både köpta och fådda), i samband med vagnen beställde vi en fin åkpåse och fick en skötväska på köpet, men det är en hel del kvar att fixa innan h*n kommer ut.

är verkligen en riktig dunderförkylning jag har åkt på, fick tillbaka smaken tillfälligt i går kväll och då passade jag på att äta chokladmoussen vi gjorde till efterätt och lite chokladpraliner och testa en köttbulle (de var goda), under dagen åtr jag ett jättefint julbord som vi gjort, gott var det säkert också för den som kundne känna smak : ) nu är smaken dock borta igen, men det kan ju vara bra på ett sätt, jag är ju inte direkt sugen på godis och sånt och det ger mig ingenting att äta det, så det hjälper ju om man vill hålla igen på onyttigheterna. Det tråkiga är att nyttigheterna inte heller smakar något.

hade i övrigt en mycket fin julafton tillsammans med mannen, skippade kyrkan i år då jag inte orkade gå ut, men resten av ttraditionerna kom med. Fick många fina julklappar också.

Idag flyttar Molly, Larsa och Benke till en annan familj, det ska bli skönt men känns lite sorgligt också, de är ju kläckta och uppvuxna helt hos oss. Det var ett litet äventyr att få över dem i nya buren, men det gick bättre än väntat i allafall, nu sitter de där inne och pustar ut, vid 18-tiden kommer deras nya matte och hussar och hämtar dem. Tror att det blir bra för dem och för oss. Nu är det bara 4 kvar som ska ha hem, två par som vi inte skiljer på såklart.

Vi ladade upp med lite gott nu för "lilla julafton", men vad har hänt? Jo jag har tappat smaken antagligen för att jag är förkyld och täppt i näsan, brukar aldrig tappa smaken men nu så har jag alltså gjort det...till jul. Hoppas att jag får tillbaka den till imorgon då ska vi ju göra julmat, känns lite tråkigt att inte känna vad maten smakar. Eller luktar. så kan det gå : ) tapper som jag är så försökte jag ät alite godis ändå, mend et känndes lite onödigt, får jag inte tillbakaka smaken unde rjulhelgen så får jag väl spara mitt godis till ett senare tillfälle : )

hurra hurra vår soffa kom hit ida'!

Nu står den här i ett stort paqket som jag inte vågar mig på att mickla med, så det får vara tills maken kommer hem, men jäklar vad det ska sittas i helgen!!!!!! Vi ska bli såna sofpotatisar!


Bild fortfarande lånad från IKEA.se

Hurra hurra, mitt bälte kom med posten ida'!