Ett VIKTigt beslut

Nu har mamman åkt hem, saknar henne och hunden mycket. Min mamma är som en virvelvind och när hon försvinner så märker man det. hade gått bra att åka tåg hem också, något bvi var lite nervösa för då henens 10-åriga hund aldrig åkt tåg förr. ... och själv är jag inte mamma än, lilla bebisen ligger kvar i magen och hickar och dricker saft (eller det är ju jag som dricker massor av saft , men det är faktiskt bebisen som vill ha!). Känns ändå lite fel att säga att jag inte har barn, jag har ju min lilla även om den ligger på insidan av kroppen, jag känner när den hickar och när den rör sig, jag märker hur den reagerar olika på olika sorters musik, att den blir glad när den hör sin pappas röst, att den verkar lite blyg för andra människor (när den rör sig så blir den alltid stilla när någon annan än jag och maken ska känna på magen). Att den verkar vara en riktig nattuggla osv. men snart vill jag verkligen att den ska komma ut, är inte långt kvar till beräknat datum nu, innan mars är över är jag mamma!