Ett VIKTigt beslut

Har inte haft tid för datorn i helgen, i lördags besöktes barndomshålan och mamma och min bror som nyss fyllt 40 (grattis bror). Njöt i fulla drag av att se hur klipsk treåriga brorsonen är. hoppas att han blir glad för vår julklapp, det är ett pussel, brukar köpa bilar men ville bryta av med något annat i år.

och igår hade vi finfrämmat, då var min kompis F här med sin lilla dotter. Vi var på en julmarknad och träffade jultomten (MINSANN) och lekte och fikade och åt falafel.

Så helgen har varit mysig, MEN jag kan erkänna att jag igår inte viktvaktade mig själv på rätt sätt utan tänkte vid fikat "äh, jag kan väl fika utan att räkna points idag, det går nog bra ändå. det gick det inte. och det slutade tyvär inte vid fikat heller, vi gick och åt falafel och jag åt den + en bit av makens pizza och när vi kom hem, mätta och så fortsatte jag bara med att kalasa mig igenom det som fanns hemma, glass (som vi köpt till kompisens dotter ochs om blivit över), wienernougat som maken fått i julklapp på jobbet osv, avrundade med ett par rejäla ostsmörgåsar och ont i magen. men jag orkar inte gräma mig, gjort är gjort och det jag kan lära mig är väl att jag måste vakta på mig och att man ska göra sig av med glass och sånt när man fikat klart. jag är absolut inte mogen att släpas lös utan points, jag måste skriva upp och räkna noga!

Är hemkommen efter en trevlig kväll med T, vi har planerat lite inför vår träning 2009. Känns kul att sätta upp mål tillsammans med någon och ha lite att sträva emot. Att vi sen satt på Mc Donalds och planerade gjorde ju inte saken sämre :D (Fast vi drack bara kaffe, ätit hade vi redan gjort på subway :D ).

jag är glad för att jag börjat få till det med hur jag ska äta i år och mjukstartat med träningen, nu håller jag på att få en massa bra matvanor och under 2009 tänker jag satsa mer på träning och motion.

I Aftonbladet hade en man skrivit in och bett om råd då det alltid blir bråk på nyårsaftnarna när hans fru vill att han ska ge som nyårsklöfte att börja banta och han vägrar. frågan han ställer är om han ska ge igen med samma mynt och kräva att hon ska lova att göra en bröstförstoring i nyårslöfte då hon alltid klagar över sina små bröst.

Personligen tycker jag inte att han ska göra på det sättet, det lär ju inte leda till ett trevligare nyårsfirande. men tanken i sig är väldigt intressant. för jag tror att motivationen att gå igenom en bröstförstoring man inte vill göra är lika hög som att gå igenom en viktminskning man inte vill göra. jag förstår att frun är orolig över hans vikt, men hon kan inte med tjat tvinga honom att gå ner. Då skulle jag varit smal som en stick ai skolan när jag hade massor av mobbare och skolsköterskan tjatandes på mig. Det ger inte motivation utan istället blir man ledsen eller om man är rebelliskt laggd, att man gör tvärtom vad de vill för att man inte vill lyda helt enkelt.

Lina och Jag kallade den här bloggen för ett viktigt beslut därför att vi själva tagit varsitt beslut om att gå ner i vikt. Det var vi själva som tog beslutet, ingen annan tog det åt oss, och det har ju funkat, vi har gått ner under året i vår egen takt, och vi ser båda en framtid med viktnedgång och som normalviktiga.

Den Björn som skrivit in till aftonbladet måste välja själv vad han vill göra med sin egen kropp. Skulle han försöka gå ner för fruns skull, så skulle det inte gå bra för den verkliga motivationen skulle inte finnas där. Det är lite samma sak som med min mamma, jag vill inget hellre än att hon ska sluta röka, jag har  under hela livet tjatat på henne, tagit hem broschyrer, skaffat böcker och motivations cd, men hon röker ändå och jag har insett att det är hon själv som måste välja när elelr om hon vill sluta amnnars så går det inte. så numera tjatar jag inte om det mer, och då har hon själv börjat tala om att sluta, sen om hon gör det, är hennes ensak.

Viktväktarna:
start: 29/10 2008
Vägning nummer (from veckan efter start): 6
Viktminskning denna vecka (sen förra vägningen den 11/12): -0,4 kg
Viktminskning totalt sen viktväktarstart: 4,9 kg.
Viktminskning totalt sen bloggstart 1/1: 8,9 kg.
Snitt sen viktväktarstart: - 0,7 kg/vecka
Nästa vägning: Efter jul (eventuellt efter nyår, beror lite på öppettider och så)

Kommentar: Mycket retsamt resultat, bara 1 hg kvar tills jag gått ner 5 kg på viktväktarna, och 9 kg totalt det här året. Nästa vägning, oavsett om den blir innan eller efter nyår får bli mitt kilobokslut för 2008. Ett väldigt kortsiktigt mål är att i allafall inte gå upp över helgerna, helst ska jag gå ner lite med. Men jag är ändå glad att det var ner och inte upp i allafall! idag fortsatte vi (naturligt) att prata om julen.

nu har jag varit hos doktorn och jag måste säga att han var oerhört trevlig och tog mig verkligen på allvar, jätteskönt! Blev skickad till provtagningen där de tog 6 rör med blod och nu är det bara att vänta på brev med  resultatet. jag håller tummarna för järnbrist, för det kan man ju fixa med hjälp av kost och tillskott. värre är om de inte hittar någonting för då är man ju tillbaka på ruta ett igen. vill bara på en gång säga att det inte är säkert att jag kommer att redovisa svaret här i bloggen, kan ju vara något man vill hålla privat också.


Hade en pinsam stund med brevbäraren i trappen, jag skulle precis till att gå ut när breven började komma, då ville jag inte gärna öppna dörren utan väntade tills han gått vidare. som bonus stod han och kämpade jäätelänge med ett tjockt kuvert som inte gick in i inkastet, så det lämnade han instucket i inkastet. när han gått upp för trappan skyndade jag mig ut, men vem kommer inte ner för trappan igen när jag står där ochs liter ur kluvertet ur inkastet...

varför känns sånt så pinsamt?


Det var för övrigt en mjukdjursapa i kuvertet, jag har gått och blivit apfadder på gamla dar!

Å nu är jag nervös, jag hatar att gå till läkare. jag är en sån som verkligen inte går i onödan, vilket leder till att jag nästan alltid har hamnat på vårdcentraler etc när läget varit akut och jag mått så dåligt att min man eller mamma tvingat mig. men nu har jag beställt tid i aalfall på eget bevåg (fast efter lite tjat från diverse håll : ) ). jag gillar inte att gå till läkare när jag är smal heller, men nu känns det ännu värre, för jag är alltid så rädd att de ska se till vikten först och sen koppla alla problem till den, så att man inte får den hjälp man behöver mest. men nu kan jag i allafall säga att jag är med i viktväktarna, så det känns skönt, och den allara värsta tröttheten har faktiskt kommit EFTER det att jag gått med, så det så. jag lever bättre än på väldigt länge, så det bör inte vara min livsstil som orsakar problemet. har i allafall kollat in min läkare på doktorsguiden och han verkar ha fått ganska bra omdöme, runt 5,1 i snitt, så man får väl hålla tummarna och hoppas! å andra sidan hade gamla läkare jag haft som inte varit så bra, fått lika bra betyg av andra, men man får väl hoppas att det beror på att de förbättrat sig : )

En roluig sak som de brukar säga på tv-program är att man alltid ska konsultera läkare innan man börjar träna eller äta efter någon diet... jag tycker att det är lite kul för att det är aldrig någon som råder en att söka läkare innan man börjar slappa och äta dålig...

det är så löjligt att jag blir nervös av att gå till doktorn, överlag har jag faktiskt haft mest trevliga och bra läkare i mitt liv

Under min lunchsurf hittade jag en intressant artikel om den nya LCHF-trenden, och de här artiklarna om GI-noll är ju också vara relaterade till detta.


En sak jag länge undrat över är om de som äter enligt den principen går ner i vikt för att

1. De blir mättare och äter mindre än de skulle göra annars 

eller

2. pga vad de äter, om kroppen vill gå ner i vikt när man äter mer fett och mindre kolhyderater


eller


3. En komination av ovanstående eller 4. pga något annat.


Någon som vet?

Vi fick en fråga som jag tänkte försöka svara på i ett inlägg:

Inspiration säger:

hittade precis er blogg så har inte hunnit läsa så mkt men jag har en ungefär likadan blogg som jag precis har startat (kolla gärna) men jag tänkte kolla vad ni har för tips om att hitta motivaion när den brsiter, jag har alltså gått ner 10 kg (typ ett år sen jag nådde -10 kg) men jag har 5 kg kvar men har inte lyckats hitta motivation att gå ner dem. Har det hänt er också? har ni tips i så fall?

2008-12-15 | 00:03:04
URL: http://[email protected]

jag tror att de flesta tappar inspiration och motivation ibland. och speciellt om man redan gått ner en hel del, jeg vet inte hur du har gjort, men själv har jag ofta tappat motivationen vid tidigare viktminskningar pga att jag nekat mig själv för mycket och då har ingenting kännts roligt tillslut, livet har bara kännts krångligt och jobbigt och det har till slut lett till att jag glidit tillbaka in i gamla spår och tyvärr gått upp i vikt igen, så har du hållit din tiokilosminskning under det här året så har du varit jätteduktig tycker jag! jag kan försöka tipsa om lite inspiration till motivation som jag själv brukar använda mig av:

*Läs på! jag läser mycket tidningar, bloggar och böcker om viktminskning, om olika metoder och synsätt på mat. Ett tips är att gå till biblioteket och kolla efter böcker, där kan man hitta lite allt möjligt och sitta där och bläddra.

*Skaffa hjälp! Efter att hela detta årt harvat på med viktminskningen själv (med tappad motivation emellanåt) började jag hos viktväktarna och nu har det lossnat igen. Där träffar jag andra, får lektioner och får råd, tips och hjälp. jag vhar någon att fråga, och det känns bra. Tidigare i livet har jag fått hjälp av cambridgekuren (med konsulent) och Aftonbladets viktklubb. Lina har gått hos en sköterska (?) och ska snart få göra en gastric bypass. Vi har sökt hjälp på olika sätt, men det har gett oss resultatet att vi fått motivation.

*Redovisa! nu redovisar jag ju min vikt en gång i veckan på viktväktarna och betalr också för det, och det ger mig motivation att hålla mig till programmet för jag vill redovisa något bra. hjälper även att göra mina uppgångar och nedgångar offentliga här på bloggen. jag tror att man ofta skärper sig om man måste berätta för någon annan när man gjort dåligt ifrån sig och när man gjort bra ifrån sig.

*Disskutera med andra. Bloggen har hjälpt mycket, att få skriva av sig och berätta om sina tankar kring viktminskning, att prata om det på mina vv-möten, att fråga andra bloggare osv. och att få beröm och peppning här i bloggen hjälper en hel del.

*Belöna dig själv när du lyckas. Jag har bara något kilo kvar till att få en jättefin prydnadsgrej jag länge velat ha, har tre alternativ eftersom det verkar som att det bara finns ett ex av varje att få tag på, så är en grej slut när jag ska få min belöning så får jag ta något annat. Har du 5 kg kvar kan du ju ta en belöning för varje kilo eller kanske tom för varje halvkilo. 

*Unna dig sånt som är gott. planera så att du kan fika etc. 

*Kläder. jag plockar ibland fram de kläder jag har i mindre storlekar, tittar på dem, viker dem, arrangerar dem i högar, kartonger etc så att de ska vara lätta att hitta när jag når den storleken. ibland när det är rea köper jag något plagg i mindre storlek som jag kan ha sen. jag kollar ofta på kläder på internet eller i tidningar och tänker på hur mycket fina kläder jag kommer att kunna ha sen.


I min bokhylla

Böcker om viktminskning som jag tycker är bra. jag går kanske inte fter metoderna alltid, men jag tror inte att det skadar att lära sig mer om mat och hälsa och viktminskning:

Mc Keith, Gillian "Du är vad du äter" . jag läser i den ibland. plockar de saker jag tycker verkar bra och vettiga och struntar i annat.

Phillips, Bill  "Body for life" . jag läser i den när jag behöver eldas upp och känna lite "kan de så kan jag". Sen använder jag den inte aktivt som mall för mitt livsupplägg, men drömme ribland om att göra det, och det kan räcka.

Paulún, Fredrik  "Allt om fettförbränning 2". Har kan jag läsa inspiraras och plocka lite som jag vill. det gillar jag.

Paulún, Fredrik "Paulúns GI-månad". är ett kostprogram och en kokbok i ett. jag tycker att kapitlet om kosten innan recepten börjar är väldigt inspirarande. har fortfarande plan på att testa denna månad någon gång.

Fonda, Jane "Jane Fondas träningsbok" . jag hitatde mitt ex för 20 kr på myrorna, och det är dels ett träningsprogram och dels en första del med henne livshistoria och hur hon började träna. Superinspirerande!

Mc Graw, Philip, "Sjustegsmetoden", Dr Phil ger en sju nycklar som ska hjälpa en att gå ner i vikt och behålla vikten. Denna bok läser jag i och kännr att jag får mer kunskap av.

Stahre, Lisbeth, "Gå ner i vikt med kognitiv beteendeterapi".  påminner om Dr Phils bok, så jag tror att de är litre inne på samma område. Jättebra och inspirarande. har inte läst hela, tänkte göra ett försök att gå steg för steg sen.

Green, Bob och Winfrey, Oprah "10 steg till ett bättre liv" . jag råkade på denna bok en dag på bibblan och den är sååå bra och jätteinspirerande!

I min tidningskorg

Det finns många tidningar att köpa om träning och/eller viktminskning till mina favoriter hör:

Må Bra

Fitness magazine

Topp Hälsa

iFORM

 

Imorgon har jag fått en tid på vårdcentralen. Det lät som att det satt långt inne, sköterskan (?) jag pratade med menade på att jag kanske inte sover tillräckligt bra på nätterna, och när jag sa att jag gör det och att jag dessutom verkligen försöker gå och lägga mig och gå upp ungefär samam tider varje dag så menade han att jag kanske inte gjorde det i tillräckligt hög utsträckning, men jag kan säga att jag aldrig haft så regelbundna sovanor som nu, jag längtar ju verkligen efter att få gå och läga mig på kvällen, så det är inte svårt att komma i säng, och på morgonen är det ju kaffedrickande med maken som gäller innan han går till jobbet elelr innan vi ska börja med helgernas fixande, så jag kommer upp också (för det mesta, jag skrev ju om hur jag försov mig häromdagen). men jag fick en tid i allafall imorgon efter lie tjatande så det ska bli skönt att äntligen ta tag i den här tröttheten och kanske bli lite piggare så att man orkar fira jul och skriva klart sin uppsats!

Ser i Aftonbladet att världens fetaste man ska hjälpa andra att gå ner i vikt på samma sätt som han själv gått ner, och karln har gått ner 240 kg. Läser en kommentar att världens fetaste inte kan vara någon bra förebild för viktminskare...men det kan han visst det i och med att han faktiskt gått/går ner i vikt OCH att han är tjock. Jag tror att överviktiga vet mer om viktminskning än de flesta andra eftersom många överviktiga försökt gått ner i vikt på många olika sätt, gått ner i vikt (många gånger rejält) men kanske gått upp i gen och upprepat viktminskningen många gånger med samma eller olika metoder...som överviktig får man tips om viktnedgång från alla möjliga håll och kanter, man har ofta tänkt och läst mycket om viktminskning etc. problemet är ofta inte att man inte vet HUR man ska göra utan att göra det på ett hållbart sätt och förbli normalviktig. Får jag välja tar jag hellre råd från någon som faktiskt varit/är överviktig och gått/går ner i vikt än från någon som aldrig varit överviktig. Allra helst vill jag lära mig att hålla vikten från någon anna som klarat det efter att ha varit överviktig.

på måndag ringer jag vårdcentralen och ber dem hjälpa mig att ta reda på varför jag är så trött. sItter här grinfärdig igen...får väldigt lite gjort på min uppsats och det är så frustrerande för jag har tänkt att vara färdig sista januari (ursprungligen till jul men det är bara att inse sina begränsningar, jag hinner inte) och det är så mycket att göra. jag har ändrat i syftet lite så jag har fått lite mer att fixa men det kommer att bli en bättre uppsatats än annars.

Tänker i allafall ta mig för att baka, jag har inte bakat på evigheters evigheter, men känner en stor baklust helt plötsligt. Vet inte vad det blir än, men det blir nog något viktväktarvänligt i allafall.

Blir nog falukorv till middag idag, hade ju tänkt ha kotletter, men jag har bytt sug, det är falukorv, potatis och ärtor som gäller för min mage just nu.

Var duktig och ställde mig på crosstrainern imorse, men slutade efter 3 minuter eftersom att jag blivit totalt uppretad på att den knakar. Täbkte dra åt skruvarna och se om det skulle hjälpa, men hittade ingen sån där vingelskruvåtdragargrej. Skulle verkligen behöva en boxningsäck just nu och boxa av mig besvikelsen, jag ville så gärna ha ett roligt crosstrainerpass.

Idag åt vi middag på Jensens Bøfhus bjöd en jobbarkompis till min man som hjälpte oss att köra hem och bära upp ett linneskåp vi köpt, nu står det i köket med tomtar på och är så fint! Ska bli roligt att få lägga in allt i det sen, var verkligen välbehövligt! jag valde att ta bakad potatis istället för stekt eller smörslungad och så blev det en viktlöksbiff. Det serverades Tzatziki till, men det tog jag bara lite av. Det fina med Jensens är att man alltid får såsen i en skål vid sidan av och kan välja själv hur mycket man vill ta. man kan välja storlek på köttet också, och jag tog den mindre, men blev mätt ändå. Det var kul att komma ut och äta, det var ett tag sen nu, om man inte räknar julbordet. den som trodde att man ar tvungen att sitta hemma och äta morötter bara för att man är viktväktare har fel, handlar mer om att välja rätt och hålla koll, så kan man äta allt. och så är det roligt att komma ut liter, vi satt och pratade väldigt länge vid bordet och hade det trevligt.

Testade en färdigrätt till lunch idag och den var faktiskt riktigt god måste jag säga, det är inte alltid de är det, men jag blev både mätt och nöjd, så den rekommenderas, speciellt såsen var jättegod.

Bilden är hämtad härifrån!

Viktväktarna:
start: 29/10 2008
Vägning nummer (from veckan efter start): 5
Viktminskning denna vecka (sen förra vägningen den 27/11): -1,1 kg (på två veckor alltså)
Viktminskning totalt sen viktväktarstart: 4,5 kg.
Viktminskning totalt sen bloggstart 1/1: 8,5 kg.
Snitt sen viktväktarstart: - 0,75 kg/vecka
Nästa vägning: nästa veckas möte.

Kommentar: Är nöjd. Vägde lite mer än på vågen hemma, men nästa vecka så hoppas jag på att ha tagit mig under ett tiotalstreck, är bara 0,5 kg kvar tills det så...bara att kämpa på! Ett bra resultat också med tanke på att vi var på julbord i lördags! idag på mötet talade vi om julen och hurt man tacklar julbordet, vi får se om jag kanske hinner skriva ett längre inlägg om det senare.

jo jag skäms! jag vaknade av att telefonen ringde för  en timme sen! Där gick nästan hela dagen åt helvete alltså och tid har man ju inte hur mycket som helst av. Hade tänkt att gå och träna idag också, men får stå mitt kast samtidigt som jag biter i det sura äpplet och inse att jag inte har tid, jag måste skriva på min uppsats.

Jag var uppe 6 imorse och gjorde kaffe till mig och maken, men så skulle jag bara vila lite innan jag tänkte gå upp vid 7 igen, min kaffekopp står orörd på bordet bredvid sängen, jag minns att maken kom in och pussade mig hej då. Sen minns jag hur jag gick på en gata och talade med två idag döda fd klasskompisar...där borde jag ha blivit misstänksam, speciellt som jag också insåg att en av dem var döda och berättade det för den andre... men nej, jag fattade såklart ingenting, jag bara sov vidare. Tills telefonen ringde och räddade mig.

men jag är så trött, har varit jättetrött på sista tiden och ingenting hjälper, varken kaffe elelr hälsokostpreparat elelr att gå ut i det lilla ljus som finns. igår satt jag här och grät av trötthet framför datorn. En annan dag (jo det här är sant, tro inte att jag är knäpp på något sätt för det är jag inte, inte lat heller) så sommnade jag i köket mitt under städningen, jag höll på att dammsuga lister under elementen nere vid golvet när tröttheten kom över mig och jag bara var tvungen att få sova NU, så jag hann stänga av dammsugaren och 20 minuter senare ungefär hittade min man mig sovande i köket. Det vär inte normal trötthet, det inser jag också. har haft perioder av trötthet förut, men då har det liksom haft sin orsak: infektioner, varit tonåring (och då var jag jättetrött tonåring men var aktiv ändå), haft järnbrist osv. Borde väl ringa vårdcentralen och be om att få ta järntest igen, men sist jag gjorde det så tog de bara ett test, sat att det var jättebra och sa åt mig att motionera mer fastän jag sa att jag redan gjorde det och sen var det inget mer, och då hade jag fått tjata till mig järntestet, och jag är inte den som går till läkaren i onödan om det inte är akut, så jag kommer mig liksom inte för att ringa.